Effekten av sänkningen har varit omdiskuterad, men nu visar siffror från Statistiska Centralbyrån som sammanställts av branschorganisationen Visita att 10 000 nya jobb har skapats. Genom att granska utvecklingen av de utbetalda lönesummorna inom hotell- och restaurangbranschen har de konstaterat att sänkningen har haft en tydlig effekt; troligtvis i kombination med sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar. Något som Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet också vill höja. Miljöpartiet vill däremot inte höja restaurangmomsen, men man kan fråga sig hur den ståndpunkten står sig i en rödgrön koalition efter ett eventuellt regeringsskifte. En höjning på båda fronter vore en käftsmäll för restaurangbranschen med följden att de som känt sig stärkta av skattelättnaden och investerat eller anställt fler, med stor sannolikhet blir tvingade att dra ner på antalet anställda.
Man kan fråga sig varför just restaurangbranschen ska gynnas på det här viset? Jo, för det första har branschen i sig stor potential för att skapa fler arbetstillfällen, men ännu viktigare är kanske att restauranger ofta hjälper närbesläktade verksamheter. En restaurang på landsbygden till exempel innebär inte bara arbetstillfällen i sig, utan den bidrar också till andra lokala företag genom locka en riktad ström av kunder till området. Vid närodlade koncept kan även arbetstillfällen skapas hos lokala lantbruk.
När det gäller landsbygden och lantbruksföretagande är många koncept som liknar det italienska agriturismo under utveckling, alltså en helhetsupplevelse kring mat, lantbruk och övernattning. Den sänkta restaurangmomsen i kombination med sänkt arbetsgivaravgift för unga har förmodligen varit en sporre för etablering av sådana verksamheter. Bakom småföretag och restauranger står oftast en eller flera entreprenörer med ett starkt engagemang, ett engagemang som trots sin styrka hänger på en skör politisk tråd. De som nu står under planering att utöka sin restaurangverksamhet eller till exempel bygga en gårdsrestaurang, måste göra en rejäl omräkning vid ett politiskt maktskifte.
Pengarna som tillfaller statskassan i och med en höjd arbetsgivaravgift ska enligt S gå till att skapa jobb åt ungdomar, något som förefaller rätt bakvänt med tanke på effekterna av den tidigare sänkningen. I grund och botten handlar det om att underlätta för marknadens parter att möta varandra i stället för att tvinga den ena eller andra. Entreprenörer och småföretagare, som finns i hela landet, kan med rätt motivation skapa mängder av nya jobb. Utan mål, visioner och incitament från politiskt håll kan den motivationen gå om intet.
Adam Arnesson