Risker med små skolor – men forskning på stora saknas

Det finns ingen svensk forskning på skolstorlekens betydelse. Det berättar pedagogikprofessor Jan-Eric Gustafsson, Göteborgs universitet.

Foto: Gorm Kallestad,

Övrigt2018-08-09 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

– Jag tror att storleken på skolor har varit en ickefråga, säger professor Jan-Eric Gustafsson, vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. Han känner inte till någon svensk forskning i ämnet.

Varför tror du att det saknas forskning i Sverige om skolstorleken betydelse?

– Det har behandlats på andra nivåer än vad som är bra utifrån det pedagogiska perspektivet. Det har mer handlat om var det är lämpligt att lägga skolor och hur många platser som behövs för att svara på de behov som skolan ska täcka.

En hypotes som lyfts i dessa sammanhang handlar om att en stor skola kan erbjuda mer variation, berättar Gustafsson. Han tar som exempel att en stor gymnasieskola med många lärare kan erbjuda fler program.

– Vilket skulle kunna vara ett argument för att det är bra med stora skolor. Men om det finns någon forskning som ger stöd för den hypotesen vet jag inte, säger Gustafsson.

Han för också ett resonemang om att stora skolor kan vara bra som attraktionskraft för en skola och syftar på kompetensutvecklingen hos lärare.

– Att lärarna har möjlighet att lära av varandra, om man vill utvecklas. Det kan vara rimligt att tänka sig om skolan har kollegiala modeller för det. Då är det lättare att genomföra det på en stor skola, säger han.

Men han betonar att det bara är spekulationer.

Däremot känner han till en svensk studie som gjordes för 15-20 år sedan. Då undersöktes om det var bra med årskursblandad undervisning, något som är vanligare på små landsbygdsskolor. Resultaten är i princip entydiga, årskursblandad undervisning är inte bra ur ett pedagogiskt perspektiv.

– Därför att det är svårt för läraren att ge barn i olika årskurser det de behöver för att utvecklas, säger han.

Eftersom det inte bara är Nyköping, utan många kommuner runt om i landet som bygger skolor för att lösa platsbrist ser Gustafsson gärna forskning på området.

– Det som ger förutsättningar för bra kvalitet på undervisning är alltid intressant och vi vet att väldigt många faktorer kan vara relevanta. Inte minst utformningen av skolor, säger han och syftar inte bara på storleken utan även hur klassrummen är konstruerade och hur flexibla skolorna är när det gäller inredning.