Skotten i Dallas ger fortfarande eko

Berättelsen om John F Kennedy, USA:s första president som var katolik, fascinerar och trollbinder fortfarande 50 år efter skotten i Dallas.

Övrigt2013-11-22 05:00
Detta är en ledare. SN:s ledarsida delar Centerpartiets värderingar.

I dag är det 50 år sedan skotten i Dallas. Den 22 november 1963 mördades USA:s president John F Kennedy vid ett besök i Texas. Han var bara president i 34 månader och bara några av hans löften hann bli beslut innan attentatet förändrade historien för alltid. Därefter har spaltmil av text och rörlig bild ägnats åt att diskutera vad som kunde ha blivit. Det enda vi vet är vad som blev.

I sammanhanget går det att dra vissa paralleller mellan JFK och den sittande amerikanska presidenten Barack Obama. Vi talar om relativt unga demokratiska presidentkandidater som trollbundit sin publik med inspirerande tal och visionära mål på vägen mot makten. Med dem in i Vita huset rullade en armada av förväntningar om förändringar och tecken på att en ny tid hade anlänt. Väl där blev allt mycket svårare.

Ingen av dem mötte en kongress som var lika entusiastisk som väljarkåren, tvärtom. De kastades sedan in i presidentskapets hårda, nötande vardag, där politisk handkraft vägde tyngre än retorisk begåvning.

För John F Kennedys del väntade en första kraschlandning i Grisbukten. Ett CIA-stött försök att störta Castroregimen på Kuba misslyckades totalt – och det var presidenten som hade gett klartecken. Kort därpå följde den tid som kallas Kubakrisen, en framgång för den nye presidenten. I ett dramatiskt tv-tal satte Kennedy hårt mot hårt inför hotet att sovjetiska avfyrningskamper för medeldistansrobotar höll på att byggas på Kuba. Världen har nog aldrig varit närmare ett tredje världskrig, ett fullskaligt kärnvapenkrig än då. Den mentala kampen mellan Kennedy och den sovjetiske ledaren Nikolai Chrustjov slutade med att Chrustjov backade. Det blev inget krig. Krisen ledde i stället till att världen fick se ett avtal mellan de två supermakterna som i augusti 1963 förbjöd kärnvapenprov ovan jord.

Inrikespolitiskt körde John F Kennedy mer eller mindre fast. Det var hans vicepresident, Lyndon B Johnson, en begåvad taktiker och pragmatiker som efter Kennedys död fick flera av de stora besluten på plats. Inte minst gäller det lagarna som förbjöd rasdiskriminering. Civil Rights Act från 1964 förbjöd diskriminering vid anställningar samt i hotell och restauranger. Voting Rights Act från 1965 gjorde ett antal metoder att försvåra röstning för minoriteter olagliga, bland annat läskunnighetstest. Det är historiska lagar med omfattande positiva följdverkningar för otaliga amerikaner – och lagarna drevs delvis igenom med minnet av den mördade presidenten som murbräcka.

Det har skrivits otaliga böcker och gjorts filmer om JFK, inte bara på grund av det tragiska mordet 
i Dallas. Det stora intresset handlar minst lika mycket om att hans personliga egenskaper – både styrkor och svagheter – som kombinerat med en stark retorisk förmåga bidrar till att göra berättelsen så mycket starkare. Motsvarande utbud om Lyndon B Johnson är magrare. Pragmatikerns historia är oftast byggd på mindre rubriker.