Lagen om särskild utlänningskontroll är ett av Säkerhetspolisens skarpare verktyg för att motverka och bekämpa extremism. Den senaste tiden har visat hur Säpo nu aktivt använder sig av detta för att minska utrymmet för extremism och i förlängningen också terrorism i det svenska samhället.
En imam som har uppmärksammats för kopplingar till islamistisk extremism har sedan en tid satts i förvar av Migrationsverket på Säpos begäran (Expressen 30/4). I mars sattes två andra män i förvar efter att de släppts efter en uppmärksammad rättegång. Lagen har använts vid ytterligare sex tillfällen under 2017 och 2018, enligt TT (17/3). Det behövs.
Den som bedöms utgöra ett samhällshot och inte är svensk medborgare kan alltså bli utvisad, om Migrationsverket gör samma bedömning som Säpo. I nästa instans är det regeringen som avgör. Möjligheten att visa ut samhällshotande individer bör appliceras på allehanda våldsbejakande antidemokrater och hatmånglare. Vårt demokratiska samhälle har ett stort utrymme för åsiktsutbyte, men våra öppenheter och friheter behöver också möjligheter att försvara sig mot de krafter som vill förstöra. Regeringen har tillsammans med de fyra Allianspartierna tillsatt en utredning som ser över hur utlänningsärenden med säkerhetsaspekter kan hanteras mer effektivt.
Att kasta ut den som vill så motsättningar och skörda hat, är ett samhällsförsvar. Men det räcker inte sett till helheten. Det krävs en bred samverkan mellan samhällsaktörer och medborgare för att långsiktigt trycka tillbaka extremismen.
De krafter som vill oss ont består inte bara av uppviglare, må de vara infödda eller på besök. Andra aktörer som vill väcka hat mot medmänniskor och grundläggande demokratiska värderingar, är minst lika farliga. Den som betalar för budskapen, exempelvis. Extremismens finansiärer är måhända inte lika ofta på personligt besök, men lika viktigt är det att vi har en samhällsberedskap för att upptäcka och strypa pengaflödena i tid.