Erik Bengtzboe från Nyköping har länge varit en av Moderaternas mest lovande politiker. Han har varit med om den senaste storhetstiden under Fredrik Reinfeldt, då som MUF-ordförande, den tid då Moderaterna på allvar var på väg att omvandla sig till ett naturligt statsbärande parti.
Efter valet 2014 har det mesta gått snett för partiet – och nu också för Erik Bengtzboe. Och det på något så banalt som en hemadress och en ekonomisk ersättning från riksdagen. Det är ingen tvekan om var han har sina rötter, i Nyköping utanför stadsgränsen. Viljan att ha kvar sin förankring som Nyköpingsbo är det inget fel på. Men Moderaterna är ett parti som gör det till en plikt att inte fuska, inte fumla med regler.
Erik Bengtzboe är en rak och retoriskt vass politiker. Nu fick han ta emot kritik med samma form, med samma udd. Priset blev högt. Om Bengtzboe vill återta en större roll i partipolitiken framöver då behöver han helt enkelt ta ett antal steg, bakåt. I påskhelgen meddelades hans avgång på ett antal poster inom Moderaterna. I Södermanland har han varit partiets förbundsordförande, till detta kommer han inte att bli omvald.
På torsdagen gav han också beskedet att han lämnar sin riksdagsplats. Vad gäller detta uppdragär det i första hand en fråga för Bengtzboe och de väljare som har gett honom förtroendet att företräda dem i riksdagen. Uppdraget är personligt i första hand, partiets i andra.Men Erik Bengtzboe gör nu klokt i att välja en längre tidshorisont för sitt partipolitiska engagemang. Att börja om och börja bygga ett förtroende från grunden igen.
Avhoppet innebär också att Moderaternas tredje riksdagsmandat från Södermanland, efter Ulf Kristersson och Lotta Finstorp, ser ut att gå till Eskilstunas kommunalråd Jari Puustinen, i andra hand Gnestas kommunalråd Ann-Sofie Lifvenhage. Kommunen eller riksdagen – det blir ett skarpt vägval.