Under fem timmar var Nyköpings lasarett utan ström i lördags. Det är ett allvarligt tillbud. Så mycket i modern sjukvård bygger på tillgången till el, därför finns också reservkraft som ska kopplas in om den ordinarie strömförsörjningen går åt pipan. När inte heller reservkraften fungerar då blir allt så mycket svårare – och tillbudet desto mer allvarligt. Detta var precis vad som skedde – och Region Sörmland behöver nu hitta fler sätt att säkra lasarettets strömförsörjning (SN 26/8).
Under de strömlösa timmarna prövades lasarettets och regionens krishanteringsförmåga på allvar. Tack vare att strömavbrottet var lokalt fanns exempelvis Åsidans vårdcentral att ta hjälp av på nära håll. Kontaktnät med regionens andra sjukhus och grannregionernas aktiverades. Den här händelsen är ett typexempel på varför det är så väsentligt att ofta öva kris- och katastrofhantering, testa evakueringsplaner och så vidare. Inte minst om strömförsörjningen skulle slås ut medvetet som del av en fientlig handling.
Svensk vård är inte bara till för att vårda i tider av lugn och ro. Den ska stå pall för hårda påfrestningar utöver det vardagsvanliga. Liknande incidenter som den i Nyköping har skett vid Södertälje sjukhus, Regionsjukhuset i Örebro och Sunderby sjukhus i Norrbotten bara under de senaste åren (SVT 25/8). Jan-Olof Olsson, sakkunnig om teknisk infrastruktur på Myndigheten för säkerhet och beredskap, säger till SVT Nyheter att fler sjukhus i landet behöver ha dubbla lösningar för reservkraften. Strömförsörjningen till vården är aldrig starkare än dess svagaste länk.
Höjer vi blicken till en övergripande samhällsnivå är det värt att notera att vi går mot ett klart ökat beroende av vår elförsörjning, i takt med att fossila bränslen ska fasas ut. Infrastrukturen av centralt samhällsvärde måste vara mycket robust uppbackad, gärna av lokala lösningar som i sin tur är svåra att slå ut. Det är en beredskap vi behöver ha för riktigt mörka tider.