När det kommer till klimatpåverkande utsläpp är minus ett plus. Vi kommer att behöva en hel del av det framöver – med teknikens och näringslivets hjälp.
I vårbudgeten inkluderade regeringen, med stöd av Centerpartiet och Liberalerna, ett investeringsstöd för att utveckla grön teknik som kan göra det möjligt att få till minusutsläpp av växthusgaser. Förutsättningarna att få fram nästa generations miljöteknik är goda, men det krävs drivkrafter drar utvecklingen i rätt riktning. De 100 miljoner kronor som satsas i vårbudgeten är ett steg på vägen, men varken det första eller det sista.
Förvisso är det alltid vanskligt att skåda in i framtiden och säga vilken eller vilka tekniker som kommer att vara de bästa. Det vet varken politiker, företagare eller forskare i nuläget, men det handlar om att pröva sig fram. Försöken att hitta nya tekniska lösningar är värdefulla. På Island finns något som kan liknas vid en gigantisk dammsugare som suger koldioxid ur atmosfären och omvandlar den till sten, även om det lär dröja innan den tekniken kan göra stor skillnad. Ett annat exempel är tekniken BECCS (bio energy carbon capture and storage), som går ut på att samla in växthusgaser i stället för att släppa ut vid förbränning av biomassa, träd och växter som när de växer naturligt binder koldioxid.
Framtidens miljöteknik kostar att ta fram. Därför är det välkommet att Centerpartiet i EU-valrörelsen försöker inkludera tekniken för minusutsläpp som ett komplement till handeln med utsläppsrätter. Utöver EU-staterna är även Norge, Island och Liechtenstein anslutna till det handelssystemet. Behovet av bra klimatpolitiska åtgärder är precis som klimatproblemen gränsöverskridande. Centerpartiets förslag är att värmeverk eller industrier som förbränner biomassa och sedan fångar in utsläppen ska kunna belönas för detta, i form av så kallade minuskrediter. En tänkbar finansiering av den teknikutvecklingen finns via EU:s innovationsfond, som fylls på med hjälp av handeln med utsläppsrätter.
Utsläppsrätter har förvisso inte varit ett perfekt system, men det har blivit bättre. Värdet i att sätta ett pris på skadliga utsläpp är inte att underskatta. 2017 beslutade Europeiska rådet och Europaparlamentet om att ytterligare reformera systemet från 2021. Det totala antalet utsläppsrätter ska därefter minska med 2,2 procent per år, ett led i de uttalade ambitionerna att nå utsläppsminskningar på 43 procent. Men systemet behöver också breddas till fler branscher, som flyg, sjöfart och vägtransporter. Lite här och lite där behövs för att bättre vårda vår atmosfär.