Lugnet på svenska bibliotek är bedrägligt. Vår idealbild av den välkomnande läsande och lånande-miljön får sig ett antal törnar av senaste rapporten från fackförbundet DIK, som frågat landets bibliotekarier om arbetssituationen. Jämfört med förra rapporten från 2017 har andelen som upplever social oro, upplevt våld eller våldsamma situationer på arbetsplatsen ökat. Även om svarsfrekvensen i undersökningen var låg, 34 procent, så finns det skäl att lyssna till varningarna.
Tillgången till kunskap, fördjupning och utveckling oavsett fas i livet är ett av det demokratiska Sveriges kärnvärden. Biblioteken är öppna miljöer. Alla kan få låna och läsa, få tillgång till litteratur som stärker kunskaper eller bidrar till underhållning. Med hjälp av skattemedel ställs en stor kunskapsmassa till allmänhetens förfogande. Men det är också så att öppna miljöer ofta får del av både det goda och det svåra i samhället.
Med social oro menas händelser som sker mellan besökare, en respektlöshet mot bibliotekens regler och andra besökare, onykterhet och aggressivitet. Rapporten från DIK noterar att social oro, kränkningar, skadegörelse, hot och våld är mer förekommande på bibliotek som ligger i en förort till en storstad, jämfört med andra bibliotek. Problembilden varierar.
Stök och oro påverkar för personalen såväl som för besökarna. Om besökare som bryter mot regler och saknar grundläggande respekt för andra tillåts att prägla närmiljön, skadas bibliotekens själ och anda.
Biblioteken är inte frizoner från sin omvärld, även där kan det behövas insatser från polis och socialtjänst vid påtagliga störningar. Ett förslag som får stöd av närmare hälften av de tillfrågade, är att kunna stänga ute den som stör och förstör. Det vore en rimlig ordning, men kräver ett specifikt svar på hur portade personer ska hållas därifrån – och av vem. Att sätta in ordningsvakter på utsatta folkbibliotek är bättre än att lägga den uppgiften på bibliotekarierna.