Debattkrönika: ”Sydkorea – en ung demokrati med skavsår”

Krönika

Det här är en krönika. Det är skribentens åsikter som förs fram i texten, inte tidningens. Läs mer: Så jobbar Södermanlands Nyheter med journalistik.

1988 ersattes den långa militärdiktaturen av en folkvald president: mycket stapplande, men dock folkvald (militär)president. Men inte förrän 1998, när den ständigt oppositionelle demokratikämpen Kim Dae-jung valdes till president, kan man säga att de demokratiska strukturerna kommit på plats i Sydkorea.

USA hade tröttnat på att hålla de brutala militärerna under armarna och blunda för det allt starkare folkliga trycket för demokrati och social rättvisa. För USA var det relativt enkelt att dra undan mattan för den korrupta militären, som styrde på USA:s villkor. Men det var ett långt och brutalt förspel dirigerat av USA med ömsom militärkupper och skenval till parlament och president. Den brutala moderna historien är ständigt närvarande bland medborgarna i Sydkorea: Massakern av fredliga demonstranter i Kwangju 1980 är en strakt känslomässig referenspunkt i relationerna mellan Sydkorea och USA. USA stod bakom massdödandet: ett varigt sår i den antiamerikanism som präglar stora delar av det sydkoreanska samhället av idag.

Innan USA äntligen beslöt sig för att skapa en civil fasad för sin makt i Sydkorea hade militärens våld mot oliktänkande ökat dramatiskt under åren 1986-87. Under den perioden arbetade jag en tid underjordiskt i Seoul tillsammans med Fabriksmissionen, UIM, en kristen organisation som bedrev facklig-politisk utbildning och fackligt-socialt arbete främst inom textilindustrin. Jag såg på nära håll hur UIM:s aktiva drabbades av avskedanden, våld och tortyr, men de sviktade sällan i sitt arbete med stöd och kunskap för de hårt ansatta låglönearbetarna.

USA kontrollerar i dag i praktiken såväl de militära styrkorna som landets politik, och har gjort så alltsedan segern över Japan 1945. I Sydkorea fattas mycket få viktiga militära och politiska beslut utan USA:s samtycke. De amerikanska soldaterna på halvön garanterar att den sydkoreanska regeringen förankrar sin politik hos USA.

Efter inbördeskriget 1951–53 satsade USA massivt ekonomiskt för att bygga upp landet som låg i ruiner, mer pengar än i Marshallhjälpen till Väst­europa. USA var motorn ­bakom det sydkoreanska ­ekonomiska undret. USA ­anser sig ha rätt att styra och ställa­ i Sydkorea i kraft av sina ­insatser för landets ekonomi och ­politiska självständighet, och som skyddsmakt mot fienden i norr.

Men det skaver fortfarande­ ännu i dag, 30 år efter att ­demokrati formellt infördes. Det auktoritära och korrupta maktspelet inom den sydkoreanska eliten tog sig nyligen spektakulära och dramatiska uttryck. President Park Geun-hye avsattes för just korruption. Park Geun-hy är symboliskt nog dotter till förre militärdiktatorn Park Chung-hee.

När Donald Trump och Kim Jong-un möttes nu i juni och diskuterade militära, ekonomiska och sociala umgängesformer mellan USA, Nordkorea och Sydkorea var ­axeln USA-Sydkorea fonden för ­relationerna.

Ulf-Göran Widqvist

(S), författare och småföretagare

Läs också

( 2 st )

Läs mer om dessa ämnen

AsienDemokratiKrönikaUtrikespolitik
Relaterat