Diktatorsdottern Gulnara Karimova fick Telias miljarder. Nu vill aktivister att beslagtagna pengar ska gagna det uzbekiska folket. Arkivbild. Foto:

Aktivister: Ge Telias uzbekpengar till folket

Brott

Om de mutmisstänkta tidigare Teliacheferna fälls i Stockholms tingsrätt tillfaller miljardbelopp den svenska statskassan.

Men pengarna bör gå till stöd för folket i Uzbekistan, de verkliga offren för muthärvan, anser aktivister.

Det är inte bara i Sverige som det uppmärksammas att ex-vd Lars Nyberg och två andra tidigare Teliachefer nu står inför rätta misstänkta för att ha mutat den uzbekiska diktatorsdottern Gulnara Karimova med miljardbelopp.

Band landsflyktiga uzbekiska aktivister är intresset stort. Journalisten och människorättsaktivisten Umida Niyazova var själv 2006 på väg att avslöja hur Karimova i ett annat sammanhang lyckades berika sig när uzbekisk polis hittade hennes "omstörtande" artikel på datorn. Nu intresserar hon sig noga för det svenska rättsfallet.

Dansa efter pipa

"Det slog mig hur lättvindigt svenskarna gick med på att dansa efter en korrupt maffiastats pipa", trots att Sverige är bland världens minst korrupta länder, skriver Niyazova till TT. Hon är i dag är chef för organisationen Uzbek-German Forum for Human Rights.

"De (Telia) brydde sig inte om att den uzbekiska statskassan, som en följd av dessa betalningar, gick miste om miljontals dollar, och att invånarna fick betala ockerpriser för telekommunikationer", skriver Niyazova, som nu hoppas att rättvisa skipas.

Beslag i Sverige

Teliacheferna förnekar brott. Telia som företag har dock medgivit mutbrott i USA med anledning av Uzbekistanaffärerna. Telekombolaget har enats med amerikanska myndigheter om cirka 8 miljarder kronor fördelat på böter och förverkad vinst från den uzbekiska verksamheten. Hälften av vinsten – 1,9 miljarder kronor – ska enligt överenskommelsen gå till svenska statskassan vid en fällande dom i Stockholms tingsrätt (annars går hela vinsten till USA).

Men redan finns cirka 140 miljoner kronor i den svenska statskassan, från ett konto i svenska Nordea som beslagtagits efter en nederländsk dom mot Karimovas bolag Takilant. Och i Schweiz finns ytterligare miljarder i frysta Takilant-tillgångar.

"Stulna igen"

En grupp uzbekiska aktivister anser att alla dessa pengar rätteligen tillhör uzbekiska folket och vill att de exempelvis går till program för demokratisering och mänskliga rättigheter. Även Uzbekistans regering vill ha pengarna, men då skulle de "bara bli stulna igen" från folket, anser Alisher Ilkhamov vid demokratistiftelsen Open Society Foundations. Att skicka pengarna till diktaturen "skulle skada den svenska regeringens rykte" och vara "ett brott mot de människorättskonventioner som ska skydda offer för staters och företags övergrepp", anser Ilkhamov.

Uzbekiska staten ska dock inte få pengar från SverIge, skriver justitieminister Morgan Johansson (S) till TT.

"Sverige deltar i en dialog med flera andra länder, på initiativ av Schweiz, för att hitta en väg framåt. Men det här är en långsiktig multilateral process som måste få ta tid. Jag utesluter inte att stöd skulle kunna gå till insatser som främjar demokrati och mänskliga rättigheter", skriver han.

Fakta: Telia i Uzbekistan

Dåvarande Telia Sonera (numera Telia Company), som till 37 procent ägs av svenska staten, gick in i Uzbekistan 2007 med ett licensavtal med en lokal partner, Takilant. Brevlådeföretaget ägs på papperet av en assistent till diktatorsdottern Gulnara Karimova, som beräknas ha tjänat cirka 3 miljarder kronor på affärerna under 2007–2010.

I utbyte fick Telia bland annat 3G- och 4G-licenser.

Skandalen rullades upp av SVT:s Uppdrag granskning 2012 och ledde 2013 till att vd Lars Nyberg avgick och Telias styrelse byttes ut.

Även rysk-norska Vimpelcom och ryska MTS, båda telekomoperatörer, anklagas för att ha mutat Karimova.

Telia ingick 2017 en överenskommelse med nederländska och amerikanska myndigheter om att betala motsvarande 7,7 miljarder kronor i böter och förverkad vinst för mutor. Bolaget medgav också brott mot amerikansk lag. Nu prövas dock de inblandade chefernas personliga ansvar enligt svensk lag.