• Statsminister Stefan Löfven och EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker hoppas att deklarationen om sociala principer för EU inte ska bli en papperstiger. Foto:
  • "Jag är inte så säker på att det blir lätt att implementera det vi kommer överens om här", säger Greklands premiärminister Alexis Tsipras när han anläder till Eriksbergshallen. Foto:
  • Frankrikes president Emmanuel Macron och Storbritanniens premiärminister Theresa May på lunchpromenad under EU:s toppmöte för rättvisa jobb och tillväxt i Eriksbergshallen, Göteborg. Foto:
1/

EU-pelare om bra livsvillkor har oklar framtid

EU

Frågan är om EU:s så kallade sociala pelare blir mer än en papperstiger.

Men statsminister Stefan Löfven (S) listar deklarationen från EU-toppmötet om schyssta villkor, rätt till jobb och rimliga livsförhållanden som början på något stort.

— Det här är det bästa sättet öka förtroendet för EU, sade Löfven på en presskonferens, sedan stats- och regeringschefer från EU gjort upp om 20 principer för sociala rättigheter i vad som kallas en social pelare.

Han varnar bland annat för att EU-länder konkurrerar med dåliga och osunda villkor på arbetsmarknaden och i välfärden.

— Det finns en vilja att skapa ett mer rättvist, mer inkluderande och mer socialt Europa.

Han ser mer tonvikt på rimliga livsvillkor som bästa boten mot rädsla och groende extremism och populism.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker tackade Löfven för initiativet till ett toppmöte om de sociala frågorna, som alla 28 medlemsländer slutit upp kring. Båda ser Göteborgsmötet som början på en process.

Ingen papperstiger

— Jag är glad över att vi har en principkatalog, faktiskt, som vi hoppas inte ska bli någon papperstiger, sade Juncker som ordnade ett socialt toppmöte 1997 och fick vänta 20 år på nästa.

Om EU-länderna denna gång vill visa att de menar något vad de säger är det bara att gå vidare med det uppemot 20 lagförslag som kommissionen lagt på området sedan 2014.

Många har fastnat, till inte så liten del beroende på att en rad länder är emot att lämna mer makt till Bryssel.

Sverige är till exempel motståndare till att göra något som inskränker de svenska parternas rätt att förhandla om löner och villkor. De tankar om lagstiftade minimilöner som andra länder har, även på EU-nivå, skyr den tidigare fackordföranden Stefan Löfven som pesten. Oppositionen i riksdagen hävdar att Löfven öppnar för det, vilket han förnekar.

— Vi ska behålla den svenska modellen, den kanske mest framgångsrika någon har haft, vi har haft 20 år av löneökningar, skröt Löfven på presskonferensen.
— Det är en dimridå det där om överföring av makt, en felaktig uppgift blir inte sannare för att den upprepas flera gånger, sade Löfven om kritiken från bland andra Moderaterna, Centern och Kristdemokraterna samt Svenskt Näringsliv.

Inför undertecknandet av den sociala pelaren delade stats- och regeringscheferna, tillsammans med företrädare för fack och arbetsgivare och unga och ideella organisationer, upp sig i tre öppna seminarier.

Paradispengar

Där prisade Maltas premiärminister Joseph Muscat att hans land hade fått upp kvinnors del i arbetsmarknaden genom att införa barnomsorg. Ungerns omstridde premiärminister Viktor Orban slog fast att Ungern, som har låg arbetslöshet, tänker hålla fast vid den ungerska modellen och att han utgår från att Frankrike och Sverige vill hålla fast vid sina.

Och invandring som ett sätt att möta minskande födelsetal och brist på arbetskraft är absolut inget för Ungern, sade han.

Sergio Aries, från en organisation som arbetar mot fattigdom i Europa, undrade varför ingen pratar om skatteplaneringen som Paradisläckan spridit ljus över.

Pengarna som skatteplaneras bort skulle behövas för sociala insatser, påpekade han.

Fakta: Den sociala pelaren

20 principer för bättre arbets- och levnadsvillkor. Rättigheterna är fördelade på tre områden: lika möjligheter och tillträde till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt socialt skydd och inkludering.

Principerna är inte bindande.

Några av principerna:

Alla har rätt till en utbildning av god kvalitet, praktik och livslångt lärande som rustar dem för att delta fullt ut i samhället och klara av förändringar på arbetsmarknaden. Män och kvinnor har rätt till lika lön för lika arbete. Arbetare har rätt till rättvisa löner som möjliggör en anständig levnadsstandard. Barn har rätt till omsorg och förskola till rimlig kostnad. Alla som saknar tillräcklig egen försörjning har rätt till adekvat minimiersättning som säkrar ett värdigt liv i livets alla skeden. För de som kan arbeta, ska ersättning kombineras med incitament för att komma in på arbetsmarknaden.