På sistone har Karolinska institutet i Solna har återlämnat kvarlevor av både aboriginer och maorier till Asutralien respektive Nya Zeeland. Bilden visar en ceremoni på Karolinska Institutet (KI) för ett år sedan då tre kranier av individer från ursprungsbefolkningen på Nya Zeeland överlämnades till företrädare för Nya Zeelands nationalmuseum. De tre kranierna hade ingått i Karolinska Institutets anatomiska samlingar sedan slutet av 1800-talet. Kranierna återlämnades till Te Papa Tonggarrewa Museum i Wellington. Foto:

Karolinska institutet återlämnar kvarlevor

Ursprungsfolk

Efter 14 år av kontakter har nu Karolinska institutet till slut återlämnat kvarlevorna från sju personer till Australien. Men fortfarande finns det hundratals kvarlevor kvar i samlingarna.

Kvarlevorna togs från den australiska ursprungsbefolkningen redan på 1800-talet. Men i samband med en ceremoni under torsdagskvällen lämnades de tillbaka till representanter för den australiska ambassaden.

— Det var fem kranier och två skelett som lämnades tillbaka. Det var en fin ceremoni under vilken det även fanns representanter från vår egen ursprungsbefolkning, samerna, på plats, säger Eva Åhrén, chef för enheten för medicinens historia och kulturarv vid Karolinska institutet.

"Mycket research"

Men det har tagit tid. 14 år närmare bestämt. Redan år 2004 togs de första kontakterna.

— Det låter mycket, men i ett internationellt sammanhang är det normalt. Sådana här processer tar ofta väldigt lång tid. Det ligger mycket research bakom och i det här fallet har en stor del av tiden gått till att hitta rätt mottagare. Vi har gjort vad vi har kunnat och i Australien har man tagit kontakt med olika ursprungsgrupper. Man kan önska att det hade gått fortare, men det är inte så lätt, säger Eva Åhrén.

Samtidigt påpekar hon att återlämnandet av kvarlevor till olika Nordamerikanska indianstammar gått betydligt fortare.

— De senaste tre åren har vi lämnat tillbaka kvarlevor till Franska Polynesien, Nya Zeeland och två olika nordamerikanska stammar, säger Eva Åhrén.

Trots det finns det fortfarande cirka 800 kvarlevor kvar i Karolinska institutets historiska samlingar.

— Det är ändå lite om man jämför med andra institut. I Uppsala finns runt 1 400, något fler i Lund och på det antropologiska institutet Panum i Köpenhamn finns runt 25 000 kvarlevor, säger Eva Åhrén.

Stora samlingar

Runt förra sekelskiftet pågick en omfattande handel med anatomiska preparat, samtidigt som universiteten byggde upp stora samlingar av mänskliga kvarlevor, företrädesvis från olika "exotiska" folkslag, det vill säga kranier och skelett från olika ursprungsbefolkningar. Även många gymnasieskolor har mänskliga kvarlevor i sina garderober, preparat som en gång tiden använts i undervisningssyfte.

Nyligen återlämnade Lunds universitet kvarlevorna av en aboriginsk man som hade framlevt sina dagar på universitetet ända sedan 1890-talet till Australiens ambassad. Även denna gång skedde återlämnandet under högtidliga former i samband med en ceremoni.

Fakta: Många kvarlevor

Hur många kvarlevor från Australien som finns kvar utomlands är okänt, men enligt det australiska departement som arbetar för överlämnande av dem till Australien finns det bland annat kvarlevor på institutioner i Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Polen, Österrike och USA.

Förhandlingar pågår med över 35 institutioner i 10 länder.

Australien har drivit i frågan i mer än 25 år och hittills har mer än 1 480 kvarlevor återbördats.

Om kvarlevornas ursprung är känt får nu levande anhöriga besluta hur de ska begravas. Om ursprunget är okänt placeras kvarlevorna tills vidare i ett specialiserat förvar i Canberra.

Källa: arts.gov.au/repatriation