• Höstvete tröskas utanför Vallkärra norr om Lund. Arkivbild. Foto:
1/

Spannmålsbrist ger prissmäll i butikshyllorna

Jordbruk

Sommarens torka beräknas ge den näst lägsta spannmålsskörden under 2000-talet.

Dyrare mat lär bli följden, varnar nu bland annat Lantmännen och Livsmedelsföretagen.

Nästan en tredjedel (29 procent) sämre än föregående år och 25 procent mindre än den genomsnittliga skörden de senaste fem åren. Den beräkningen gör nu Jordbruksverket när det gäller prognosen för årets spannmålsskörd.

Totalsiffran, 4,2 miljoner ton, är marginellt högre än 2006, men i övrigt en av de lägsta på många år som en konsekvens av torkan och värmeböljan som svepte över hela landet i somras.

Jordbruksverkets prognos ligger nu i linje med Lantmännens beräkning tidigare i somras, men Mikael Jeppsson, chef för spannmålsenheten hos Lantmännen, tror att utfallet kan bli ännu sämre.

— Vi träffar lantbrukare varje dag som berättar vilken avkastning de faktiskt har och jag kan känna att 4,2 miljoner ton är i det övre skiktet. Det kan till och med bli lägre, säger han.

Importör i stället för exportör

Den förväntat låga skörden gör att Sverige från att i vanliga fall vara nettoexportör, av till exempel vete, nu i stället blir nettoimportör och det, menar Mikael Jeppsson, bidrar till prislyftet i form av bland annat transportkostnader.

— När det gäller råvarudelen har priserna redan stigit med 25–30 procent beroende på sädesslag och dyrare råvaror ger ju naturligtvis dyrare produkter, säger han.

Livsmedelsföretagens vd Björn Hellman delar den bilden:

— Vår bedömning är att det här kommer att slå igenom på konsumentpriserna. Exakt hur många procent är i dagsläget omöjligt att säga. Det kommer vi se under senhösten och vintern, säger han till TT.

En kraftigt minskad spannmålsskörd kan dock påverka även andra former av livsmedel, till exempel kött. Bristen på foder gör att lantbrukare tvingas till slakt och ett överskott av svenskt kött kan bli ett faktum.

Det skulle kunna ge en positiv effekt för konsumenter i närtid, men åt motsatt håll på längre sikt.

— På lång sikt är jag väldigt orolig. Vi kommer sannolikt behöva slakta många svenska djur och det leder till problem på avel på längre sikt, vilket ger färre djur och i sin tur högre priser, säger Björn Hellman.
— Mina medlemmar är såklart väldigt bekymrade över stigande råvarupriser och vad det kommer att leda till. Det är inte helt enkelt att få igenom alla prishöjningar.

Ökad slakt

Som ytterligare en konsekvens skulle en ökad slakt även påverka priset på mejeriprodukter, som mjölk. En avgörande betydelse får nu utfallet av den tredje skörden av foder vars resultat står klart i september.

— Det ser väldigt olika ut i olika delar av landet och mycket kan ske, men med det sagt är det många ägare som har stora problem, säger Erik Bratthall, presschef för Arla.
— Störst problem har de ekologiska lantbrukarna, detta beroende på att det ekologiska fodret har blivit så mycket så dyrare.

Fakta: Jordbruksverkets prognos

Totalskörden av spannmål förväntas bli 4,2 miljoner ton. Detta är 29 procent mindre jämfört med 2017 och 25 mindre jämfört med genomsnittet för de senaste fem åren.

Totalskörden av oljeväxter förväntas bli 0,2 miljoner ton. Detta är en minskning med 44 procent jämfört med 2017 och 36 procent jämfört med genomsnittet för de fem senaste åren.

Förklaringarna är dels förra årets regniga höst som gav sämre förutsättningar i år, dels den extremt torra och varma våren och sommaren.

Jordbruksverkets skördeprognos baseras på statistiska samband mellan tidigare års väderförhållanden och skördar. Då denna sommar varit så extrem gör Jordbruksverkets bedömning att osäkerheten i årets prognos är mycket större än normalt.

Källa: Jordbruksverket.