Mammor till funktionsnedsatta barn upplever betydligt mer ångest och oro än andra föräldrar. Arkivbild. Foto:

Mammor med funktionsnedsatta barn mår sämre

Hälsa

Mammor till funktionsnedsatta barn upplever betydligt mer ångest och oro än andra föräldrar. Många tvingas ta ett stort ansvar för att fixa rätt stöd för sitt barn.

— Kontakterna med samhällets stödsystem är en stressfaktor i sig, säger forskare David Norlin.

Särskilt mammor till funktionsnedsatta barn löper en markant förhöjd risk för psykisk ohälsa, enligt en ny avhandling vid Göteborgs universitet.

— En mycket högre andel bland de här mammorna hade en så hög nivå av depression och ångest att det hade getts upphov till fortsatt utredning om de svarat så i kontakt med sjukvården, säger David Norlin, doktorand vid psykologiska institutionen, som står bakom avhandlingen.
— Det är inte alla som mår dåligt, men andelen är kraftigt förhöjd, i storleksordningen fördubblad.

Oro om ork

Att mammorna är särskilt utsatta för påfrestningar kopplas till att de oftare går ner i arbetstid, och därmed förlorar en viktig skyddsfaktor för välmående. Föräldrarna tvingas också ofta själva koordinera samhällets stödsystem kring barnet.

— Det kan vara många olika vårdgivare, olika instanser som ger bidrag och som beviljar insatser. Det är mycket pappersarbete, mycket lagstiftning och bidragssystem att sätta sig in för att nå upp till en basnivå, säger David Norlin.

Processen är arbetsam och tar både tid och kraft, samtidigt som det skapar en ovisshet.

— Föräldrarna känner att allt hänger på dem. Många är oroliga att de inte ska orka och inte ska räcka till för att barnet ska få det stöd det lagligen har rätt till, säger han.

Någon att prata med

Många föräldrar efterlyser i avhandlingen mer förebyggande psykologiskt stöd.

— Att få någon att prata med om hur de har det i familjen, hur de ska orka med stressen och kunna hantera sin situation. Och de skulle vilja ha stödet innan de själva mår så dåligt att de tvingas söka hjälp, säger David Norlin.

Men han framhåller också vikten av att samhället tar ett större ansvar när det gäller att samordna kontakter kring funktionsnedsatta barn.

— Man har känt till bristerna länge. Tyvärr verkar det vara en ganska svår nöt att knäcka.

Fakta: Olika typer av nedsättningar

En funktionsnedsättning betyder att en person har nedsatt förmåga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt.

Det kan vara medfött eller uppkomma efter till exempel en sjukdom eller en olycka.

En funktionsnedsättning kan vara tillfällig eller sitta i hela livet.

Fysiska funktionsnedsättningar kan innebära att man har svårt att använda, styra eller koordinera huvud, bål, armar och ben. Exempel är cerebral pares (CP) eller ryggmärgsbråck.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar innebär bland annat svårigheter med det sociala samspelet. Exempel är autism och adhd.

Vid intellektuell funktionsnedsättning krävs det längre tid att förstå och lära sig saker. Andra begrepp som används är kognitiv funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning.

Källa: 1177