• Joakim Stymne, generaldirektör för SCB, vill vara garanten för fakta i tider av mer tvivelaktig information. Foto:
  • Joakim Stymne, generaldirektör för SCB. Foto:
1/

SCB vill vara lugnet i faktastormen

Val 2018

Mitt i den så kallade fake news-stormen vill SCB stå med stadiga ben. Med sina siffror kan Statistiska centralbyrån vara en garant för korrekta fakta i valdebatten. De felaktiga nyheterna sägs ta över allt mer.

— Har vi statistik på det, frågar sig SCB-chefen Joakim Stymne.

SCB har statistik om allt. Men när TT i en intervju med SCB:s relativt nye generaldirektör frågar om de felaktiga faktauppgifterna verkligen har ökat i samhället, eller om det är vissa grupperingar som vill att vi ska tro det, frågar han sig lite skämtsamt och vänder sig till sin presschef om det finns statistik på det?

Sedan förra riksdagsvalet har de sociala mediernas frammarsch i informationssamhället varit explosionsartad. Och i snart sagt varje val runt om i världen spekuleras det i trollfabrikers påverkan med fejkade nyheter. Plattformarna är ofta Facebook, Twitter eller andra varianter samtidigt som de traditionella medierna beskylls för att mörka sanningen.

— Ofta handlar det i sociala medier om påhitt som bekräftar egna meningar, och sen etablerar det sig som en sanning, säger Joakim Stymne.

Efterfrågas i valtider

Nu är det valtider i Sverige och helst vill han som högste statistikchef förstås att fakta och siffror från SCB ska vara garanten för kvalitet i debatten. Det svåra för SCB är att nå ut, man tar som regel inte faktadebatten externt och gör heller inte särskilt ofta egna analyser av statistiken. Men siffermyndigheten märker tydligt av inför partiledardebatter och liknande arrangemang att partifolk och opinionsmakare använder sig av SCB som grundkälla.

— Det handlar inte så mycket om påhittade fakta, men förstås med egna vinklar, säger Stymne.

Han såg inte senaste partiledardebatten på tv, men förstod av medierapporteringen att politikerna håller sig hyfsat till fakta.

— Man försöker ofta att komma rätt, tycker han.

Trötta på enkäter

Men SCB brottas också med egna kvalitetsproblem. Det har blivit svårare att få människor att svara på allehanda statistikenkäter, med större bortfall som följd vilket skulle kunna ge felaktiga slutsatser.

— Fast jag skulle inte säga att det har försämrat kvaliteten på det vi producerar, säger Stymne.

Men det är uppenbart så att SCB har fått en ökad konkurrens av massvis med organisationer som vill göra sina egna marknadsundersökningar.

— Folk är trötta på att svara på enkäter, säger han.

Och han hissar en varningsflagg för vissa opinionsundersökningar, som inte har några externa kvalitetskrav.

— Vad gäller SCB:s statistik ställer lagen skarpa kvalitetskrav, säger SCB-chefen.

Fakta: SCB-fakta

Antal anställda, totalt: 1 237, varav 457 i Stockholm och 700 i Örebro plus övriga orter 80.

Några nedslag i statistikens och SCB:s historia:

1686 – Kyrkobokföringen. 1686 års kyrkolag lägger grunden för befolkningsstatistiken.

1749 – Tabellverket skapas. Befolkningsstatistik börjar presenteras genom tabellverket – en samling statistiska tabeller och världens äldsta löpande nationella befolkningsstatistik.

1764 – Uppgifter om Sveriges befolkning publiceras för första gången. Befolkningen består av 2 383 113 invånare i Sverige och Finland år 1760.

1858 – Statistiska beredningen och centralbyrån inrättas. Tabellkommissionen ersätts av Statistiska beredningen, ett statistiskt ämbetsverk som består av två delar. Den ena delen är Statistiska beredningen, ett rådgivande och samordnande organ. Den andra delen är en myndighet med ansvar för att producera statistik som får namnet Statistiska centralbyrån.

1968 – Verksamheten startar i Örebro.

2016 – Europeiskt ansvar för SCB och tydligare ansvar för officiell statistik. I den nya instruktionen får SCB ansvar som National Statistical Institute (NSI) för den europeiska statistiken.

Källa: SCB