• USA:s president Donald Trump hotar med att lägga in sitt veto mot den nya budgeten. Därmed hotar stängning av statsapparaten. Arkivbild. Foto:
  • USA:s senat röstade igenom en budgetöverenskommelse. Kentuckysenatorn Rand Paul hade hotat att dra ut på omröstningen, men rättade sig till sist i ledet. Arkivbild. Foto:
1/

Irriterad Trump undertecknar budget

USA

Det var ingen glad amerikansk president som meddelade att han av hänsyn till landets säkerhet har undertecknat det budgetförslag som kongressen klubbat igenom. Tidigare hade Donald Trump hotat med att lägga in sitt veto mot förslaget – med stängning av statsapparaten som följd.

— Jag kommer aldrig att underteckna ett sådant här lagförslag igen. Det är bara några timmar gammalt och ingen har läst det, sade Trump om det 2 000 sidor tjocka dokumentet som innehåller budgetposter till en kostnad av 1 300 miljarder dollar.

Det var under natten mot fredagen som senaten röstade igenom det breda budgetförslaget med siffrorna 65–32. Representanthuset hade innan dess sagt ja med rösterna 256–167.

Men Trump svarade i en morgontweet att han övervägde att lägga in sitt veto mot förslaget. Om han hade gjort allvar av sitt hot så skulle sannolikt den amerikanska statsapparaten ha stängts vid midnatt, natten mot lördagen lokal tid.

"Drömmarna" utan skydd

— Av hänsyn till landets säkerhet har jag undertecknat detta paket av förslag, förklarade Trump några timmar senare och underströk samtidigt att det är mycket som han är missnöjd med i budgeten.

Trumps missnöje är kopplat till frågan om hans vallöfte om en mur mot Mexiko.

Budgetförslaget presenterades sent i onsdags efter flera veckors förhandlande. Enligt nyhetskanalen CNN pågick överläggningar in i det sista där Demokraterna erbjöd 25 miljarder dollar i gränssäkerhet (det vill säga Mexikomuren ) mot en väg till medborgarskap för 1,8 miljoner unga papperslösa. Men Vita huset ville enbart förlänga det befintliga Daca-programmet med två och ett halvt år, så i slutändan stod "drömmarna" utan skydd och Trump med betydligt mindre – 1,6 miljarder dollar – för gränssäkerhet.

Men när han twittrade sitt vetohot motiverade Trump sitt övervägande med att budgeten inte innehåller något skydd för de cirka 800 000 unga papperslösa så kallade "drömmare" som finns i landet, Trump anklagade samtidigt Demokraterna för att drömmarna inte får något skydd och han skriver att budgeten inte innehåller tillräcklig finansiering för den gränsmur mot Mexiko som han anser att landet är i "desperat behov" av.

Försvaret största post

Annars var den stora frågan inför senatens omröstning republikanen Rand Paul inställning. Han hade hotat att dra ut på röstprocessen.

— Jag tycker att man borde läsa igenom lagförslagen innan vi röstar om dem. Jag har flitigt arbetat med det hela dagen och har kommit till sidan 600, sade han till Fox News.

Kentuckysenatorn Paul lyckades förra månaden orsaka en kort stängning av statsapparaten genom att vägra en snabb omröstning.

Den breda budgetöverenskommelsen motsvarar cirka 1,1 biljoner svenska kronor och lite mer än hälften av den summan är reserverat för försvarskostnader. Skrivningen innehåller även insatser mot opiatberoende och en uppmaning till stater och federala myndigheter att rapportera in mer data till landets system för bakgrundskontroller vid vapenköp.

Fakta: Migrantprogrammet Daca

Daca (Deferred action for childhood arrivals) är ett migrantprogram som president Barack Obama skrev under 2012. Daca skyddar närmare 800 000 av landets "dreamers" (ungefär drömmare, de med stora drömmar) från deportering. Det ger unga en möjlighet att arbeta och vistas lagligt i USA två år i taget. Dess försvarare anser att barn inte ska hållas ansvariga för sina föräldrars handlingar, att "dreamers" inte kan rå för att de vuxit upp i USA.

USA:s nuvarande president Donald Trump anser, liksom flera ledande republikaner, att det var fel att Obama fattade ett så viktigt beslut genom en presidentorder. Han lovade under valrörelsen att slopa Daca, till förmån för en "riktig" lagstiftning. Beslutet fattades den 5 september i höstas och trädde i kraft sex månader senare, det vill säga i mars. Trump ville ge kongressen tid att ta fram ny lagstiftning, men det har inte skett.

Fakta: USA:s kongress

Kongressen är den federala lagstiftande församlingen i USA med säte i Capitolium i huvudstaden Washington DC.

Består av senaten med 100 ledamöter, två från varje delstat, och representanthuset med 435 platser, fördelade i relation till delstaternas folkmängd. I nuläget har Republikanerna majoriteten i båda kamrarna: 51 platser i senaten och 238 i representanthuset.

Ledamöterna i representanthuset går till val vartannat år. Senatorerna väljs på sex år (vartannat år löper omkring en tredjedel av deras mandatperioder ut).

Kongressen stiftar federala lagar, beslutar om skatter och anslag samt godkänner ministrar och andra höga tjänstemän. Federala tjänstemän, inklusive presidenten, och domare kan avsättas av kongressen genom riksrätt. Lagar som stiftas av kongressen kan underkännas av Högsta domstolen.

Amerikanerna hyser inte särskilt höga tankar om sina folkvalda i kongressen. 15 procent tycker att ledamöterna gör ett bra jobb medan 73,9 procent är av motsatt åsikt.

Källa: Representanthuset, senaten och Real Clear Politics