Katrineholmaren Marie Sandberg vet vad det handlar om när det gäller att lägga ner mycket tid, energi och pengar på träning och tävlingar. Hon är inte förtjust i benämningen elitmotionär, "antingen är man motionär eller elitidrottare", men medger att det antagligen är just elitmotionär som många skulle benämna henne som.
– Jag tränar för att prestera. Jag skulle gärna vilja att det räckte med bara upplevelsen, men är för lat. Hade jag ingen motivation att bli bättre så skulle jag nog börja hoppa över träningspass, säger hon.
Innan vi träffas på Maries veranda i sommarsolen har hon fått hemläxa. Att räkna efter hur mycket hon gör av med på sitt intresse.
– Det blev mer än jag trodde, jag får nog börja göra en budget. Anmälningsavgifterna till årets tävlingar blir drygt 13 000 kronor. Där är triathlontävlingen Ironman i Kalmar dyrast, den kostar 4 000 kronor.
Hon har, precis som flera av hennes träningskompisar, reagerat på att en del arrangörer har höjt avgifterna rejält de senaste åren.
– En del lopp har hutlöst dyra anmälningsavgifter. Det sägs att löpning är enkelt, men vill man tävla blir det ganska dyrt. Exempelvis höjdes avgiften till Göteborgsvarvet med flera hundra till i år och kostade nästan 700 kronor. Att Stockholm marathon kostar runt 1 000 kronor tycker jag också är dyrt.
– Samtidigt är det ju ett så stort intresse. Vasaloppet exempelvis, blev ju fullbokat nästan direkt efter att platserna släpptes. De kan höja avgiften och det blir fullsatt ändå.
Ibland väljer Sandberg ett mindre lopp. Göteborgsvarvet fick stryka på foten för en halvmara i Örebro i år.
– Det kostade 150 kronor att vara med. Samtidigt kunde jag åka dit själv över dagen. Det var väldigt välordnat och jag slog personligt rekord, berättar hon.
Hennes upplevelse är att det är absolut störst sug efter de stora kända loppen trots att de mindre lokala generellt sätt är mycket billigare att vara med i.
– Om ingen springer de små loppen kommer de inte att finnas kvar. Jag försöker vara lojal mot dem. Det är klart att alla kan simma och springa, men det är synd om det ska bli en klassfråga att kunna delta i olika motionslopp.
Avgifterna är långt ifrån den enda utgiften. Nästa rubrik i uträkningen är resor och boende. 300 bilmil för åtminstone 5 000 kronor. Därtill cirka tio campingnätter för cirka 3 000 kronor. Men Sandberg har tur. Familjen tycker att det är roligt att samköra husvagnssemestern med hennes tävlingar.
– Jag frågade min sambo en gång varför alla andra verkar ha råd att åka utomlands. Då nämnde han att de kanske inte har samma fritidsintresse som jag.
Hennes två barn som leker på verandan verkar tycka att det är roligt att åka iväg på träningsresor.
– Till Kläppen och åka skidor! Kan vi åka dit nu? undrar de medan temperaturen närmar sig 30 grader i den inglasade verandan.
Sandberg har även gjort en kalkyl över hur mycket förbrukningsmaterial hon gör av med under ett år. Två par löparskor, träningskläder som slits ut, valla, däck och cykelslangar samt energitillskott landar på cirka 8 000 kronor.
Sedan finns den största utgiftsposten kvar, även om den kan delas upp på flera år. Utrustningen där det bland annat ingår ett par cyklar och några par skidor har tillsammans kostat cirka 55 000 kronor.
– Det positiva är att min sambo hittat lite sponsorer åt mig. Det går in direkt på simklubbens konto och jag kan bara använda det till idrott. Då behöver jag inte ställa det emot att göra något med familjen.