I 15 år tillbringade Alan årligen en månad i Etiopien. Där var han delaktig i ett biståndsprojekt och lärde etiopierna mer om ullspinneri, eftersom Alan ägde ett själv. För tre år sedan fasades projektet ut. Och även om etiopierna fått det mycket bättre, var de fortfarande helt utlämnade åt regnets nycker. Uteblev regnet hade de inget att skörda och sälja vidare och inga pengar att köpa mediciner och batterier för.
– Så en söndagsmorgon i Etiopien satt jag där med en enkel digitalkamera och en GPS.
Alan börjar berätta. Historierna är många och engagemanget stort. Alan mindes den söndagsmorgonen att folket hade lärt sig att driva upp eukalyptusträd till ved på de väderombytliga bergen. En idé om att kunna "faddra" ett träd och sedan få uppdateringar om hur trädet mår på regelbunden basis med teknikens hjälp föddes. Faddern bidrar till klimatet och till att trädets vårdtagare få en bättre tillvaro. Vårdtagaren får betalt en gång om året av Alans företag och på så vis en inkomst att räkna med.
– Eftersom arbetet sköts av biståndstagarna själva behöver man inte importera en dyr konsult i en vit Toyota som verifierar att träden finns där. Då blir det mer pengar åt människorna som behöver dem.
För Alan har det alltid varit viktigt att förstå hur saker och ting hänger ihop. Som liten pojke i hemlandet England fick han en låda med mekano. Han gillade att skruva ihop delarna och se hur de fungerade.
– Jag är nog född med nyfikenheten, säger Alan. Det är samma sak med ullen. Jag vill förstå vad som händer där mellan kardorna, när trådarna möter fibrerna. Det är också lite mekano.
Efter sina studier tog han sig till Sverige och Dalarna för att ägna sig åt estetik på folkhögskola. Det var då hans fascination för bondesamhället och ullen väcktes. "Det är också här jag blev folk" skrockar han lite och berättar att innan folkhögskoletiden hade han svårt att prata inför andra.
Alan närmar sig nu de sjuttio. Hans företag har fått pengar av Sida som ska användas under ett år och arbetet pågår för fullt. Han säger att han egentligen borde ägna sig åt pensionen nu. Men först måste han se om idén med trädfaddringen bär eller brister. Innan dess kan han inte lämna ansvaret till någon annan.
– Det funkar inte så. Jag kan inte ge min idé till dig och hoppas på det bästa. Engagemanget måste komma inifrån, pensionär eller inte.