– Har du sett en elvaåring läsa en instruktionsbok till ett dataspel? Nä. Dataspelspedagogiken bygger på upptäckarintresset hos den som vill klara spelet. Om vi har sådana inlärningssystem runtomkring oss – hur vore det att titta på dem? säger han retoriskt.
Han skriver, läser, tänker och debatterar den svenska skolan. Och han tycker att många blandar ihop saker så det blir alldeles fel. Det går inte att sätta likhetstecken mellan färdighet och kunskap. Kunskap kan googlas fram. Färdighet bygger på träning. Du måste träna, träna, träna för att få flyt i läsningen, för att förstå och dra slutsatser ur det du läser.
Han säger att lästträning har blandats ihop med "pluggskola" och att det är en av orsakerna till de katastrofresultat som ställt den svenska skolan vid skampålen.
– Skolan har sysslat med en massa andra saker, man har sagt att barnen ska hitta motivationen. Men ingen kan hitta sin motivation i en skola som inte ger dem det främsta verktyget de behöver. Och man har blandat ihop barnens lika värde och att behandla alla lika. Det är väldigt orättvist att behandla alla lika om de är olika, då förstärker man bara skillnaderna.
Bristande resurser lyfts ofta som en orsak till klena kunskapsresultat i den svenska skolan. Martin Ingvar håller inte med. Han hänvisar till en utredning från det tongivande internationella konsultföretaget Boston Consulting Group. Den beskriver bland annat hur kostnaderna per grundskoleelev i Sverige ökade med nästan 20 procent mellan 2000 och 2009 samtidigt som resultaten rasade.
– Resurserna går så här och resultaten så här, säger han och demonstrerar med armar och händer.
– Vi har ett av de dyraste skolsystemen i världen och vi har hög vuxentäthet i skolan. Men vi organiserar inte arbetet så att lärarna kan använda sin tid för att se till att eleverna kommer framåt i sina ämnen.
Han pratar om förväntningar och det pedagogiska kontraktet som grunden för en lyckad skolgång. Säger att eleven ska känna att läraren verkligen bryr sig om att det går bra med studierna.
– Det är särskilt viktigt för de barn som har det tufft hemma. Vilka lärare kommer du ihåg som vuxen? Knappast de som var snälla och lät dig göra som du ville. Du minns de lärare som frågade efter resultat, var konsekventa och hade en ide om att skolan var meningsfull.
Martin Ingvar är genuint oroad över att så många elever har så svårt att läsa och förstå vad de läser. Det finns ingen quick fix, lösningen stavas träning. Det gäller att få ut maxkapacitet av hjärnan.
– Inlärningsperioden är till för att delegera hjärnans arbete så man inte stör tänkandet. Först när läsningen är automatiserad går det att förstå komplexa saker medan man läser.
Martin Ingvar upprörs över att skolan inte längre klarar att jämna ut skillnaderna mellan de barn som har en bra bas med stöd i ryggen och de ungar som vinglar genom livet på egen hand. Och han fnyser åt dem som skyller de låga resultaten på invandringen.
– Det är struntprat. Det är en större riskfaktor att vara pojke på landet än att vara invandrarflicka och bo i stan. Det är trams att påstå att invandringen är en orsak till skolans förfall, det är precis tvärtom. Men invandrarbegreppet är dåligt, de som kommer hit har olika förutsättningar och det är nödvändigt att sätta in vissa punktinsatser.
Han vill se tidiga och regelbundna mätningar av resultaten. Avstämningar för att ingen ska slinka igenom nätet. Det behöver inte vara så dramatiskt, säger han. Men lärarna måste kontrollera att de lyckats. Helst redan i förskolan. Pedagogiken ska fungera.
– Det finns klasser där hälften av eleverna träffat en specialpedagog före fjärde klass. Det är befängt. Man ska räta upp normalpedagogiken och spara speciallärarresurserna till dem som har verkliga svårigheter, säger han.
Martin Ingvar syns ofta i debatten och får emellanåt samtal från oroliga mammor som ser hur deras barn inte kommer igång eller halkar efter i läsningen.
– De säger att lille Pelle inte får hjälp eftersom han inte har någon dyslexidiagnos. Det är olagligt. Alla har rätt till det stöd som behövs för att utvecklas adekvat. Insatserna mot dyslexi och läs- och skrivsvårigheter är exakt samma. Diagnosen är till för att hitta dem som har kvarstående läs- och skrivsvårigheter trots pedagogiska insatser.
Behöver hjärnan vila?
– Ja. Vi är ständigt är uppkopplade och det utmanar de grundläggande biologiska förutsättningarna för inlärning. Att lära sig en sak och tänka en riktig tanke tar ett par minuter, det är få som sitter stilla så länge i dag. Nya tankar kräver koncentration. Den moderna livsstilen utmanar det, det är därför twitter är så populärt. Men ska man göra en tanke som är värd att upprepas krävs det att den är mer än 140 tecken och en hashtag.