Nu blev matchen inte bara ett krigande om boll och yta. Även verbalt blev tillställningen ett rejält krig.
– Det var ett helvete rent ut sagt. Jag kan inte citera allt som sades. Aldrig varit med om något liknande, säger Melina Hall.
Då ska man veta att 24-åringen varit med ganska länge. Från sin centrala position på mittfältet var hon tillsammans med Emma Moberg de IFK-tjejer som mest hamnade i krigszonen. Ett blodigt knä efter matchen var ett bevis på detta. Eller?
– Ähh. Det är ett gammalt sår som aldrig läker, avfärdar Melinda.
– Jag har inget emot att kriga. Men jag vill ju spela lite boll också, fortsätter hon.
Och det blev det inte så mycket av. Inte lika mycket som IFK brukar i alla fall. Trots det tidiga ledningsmålet som Alma Sjödahl påpassligt vrickade dit redan i tredje minuten så fick IFK inte spelet att fungera. Det var bitvis ängsligt och oprecist.
– Vi backade hem litet så de fick ytor. Men i slutet av första tycker jag ändå att vi kom i gång, säger Melinda.
Hon växte ut till en stor dominant ju längre matchen pågick. Och det behövdes. I andra var det hemmalaget som skapade de bästa chanserna. Iqra Sahi i IFK-målet var ute och oroade på minst tre riktigt heta Smedby-lägen. Två petades utanför. Det tredje halvräddade Iqra varpå Frida Ahlerup kunde rensa undan bollen framför det tomma målet.
I första hotade hemmalaget med luriga hörnor mot första stolpen.
– Iqra gör en bra match i dag. Hon hade en svår uppgift, säger IFK-tränaren Gunnar Bratt.
Nu ska sägas att IFK också hade bra lägen. Edina Begovic instick bakom backlinjen till en frispringande Alma Sjödahl i den 66:e matchminuten var en njutning att se. Alma lyckades dock skjuta både snett och över.
Begovic själv fick också en gratischans på slutet med dundrade då bollen i gaveln.
Cornelia Janssons påpassliga petning i andravåg efter hörna i slutet av första halvlek studsade precis utanför stolpen.
– Vi hade verkligen chanser att avgöra, understryker Melinda helt riktigt.
I stället kom det trista slutet där en Smedbyforward rann igenom bakom backlinjen. Då kunde inte ens Iqra Sahi göra något.
– De var lite hetare än oss. Det var därför som de fick tryck, konstaterar Gunnar Bratt.
Han tyckte att laget inte vek sig i kriget ute på plan. Sörjde samtidigt att det inte blev mer spel.
– Vi vågade inte. Och när vi väl gjorde det blev det lite fel bollar.
Han plussade extra för Melinda Hall, Emma Moberg och Anna Danielsson. Den sistnämnda flyttades emellanåt in mer centralt från sin yttermittfältsposition för att ge Moberg och Hall extra stöd.
– Edina Begovic och Alma Sjödahl oroar också emellanåt, säger Bratt.