Mötesplatsen är ovanlig. Taket på Åhlens. Men vad göra när Tun inte tränar och fotografen vill ha lite fräcka bilder.
Emmelie ställer upp. Avslöjar att hon inte alls är höjdrädd när hon balanserar på muren och får undertecknad att jaga boll när det ska prickskjutas i en spegelblank pöl.
Det är så här motståndarlagens målvakter måste känna sig. Och det är det här Emmelie gillar. Öga mot öga, en strid mellan två spelare precis framför mållinjen.
– Det är extra kul att lura en målvakt, säger hon och skrattar.
I fjol flyttade Emmelie upp från mittfältet till forwardspositionen och hon tackade genom att göra 33 mål. I år är hon ensam på topp och har än mer öppen yta att springa på.
– Vi har bytt spelsystem till 4-1-4-1. I början av säsongen var det lite oklart hur jag skulle springa, men nu är det bara kul. Det enda vi inte riktigt fått till är inläggen. Jag är inte supervass med huvudet och det är ingen annan i laget heller men där skulle vi kunna bli bättre.
Att laget ändå bara förlorat en match i år som nykomlingar i serien är viktigt att notera.
– Gud ja, över förväntan. Allting fungerar riktigt bra nu, vi plockar poäng från topplag på bortaplan.
Emmelie har gjort mål i fem av sex matcher. Det var bara i premiären mot Nacka som hon inte riktigt fick till det.
– Jag hade inget bra läge, kanske något, men vi spelade inte bra då, erkänner hon.
Att det var lite extra nervöst inför den andra matchen är knappast konstigt.
– Skojar du, Nacka är ju inte ens ett topplag. Men jag känner faktiskt press på mig hela tiden. Jag är ju ensam forward nu och måste göra mål, så jag var lite rädd att det skulle låsa sig när säsongen började, men på något sett försvinner den känslan när jag kommer ut på planen.
Brukar du förbereda dig på något speciellt sett?
– Jag gör inget. Jag fick faktiskt den frågan av en lagspelare i veckan. Men jag hade inget bra svar då heller. Det är i omklädningsrummet man börjar känna sig taggad, innan dess gör jag inget speciellt.
Hur brukar dina mål se ut?
– Jag brukar komma fri med målvakten eller någon utespelare och kan bara placera bollen i mål. Oftast springer jag förbi målvakten.
Du måste kunna läsa personer ganska väl då?
– Det är inget jag tänkt på. Det kommer kanske bara automatiskt. Man kollar målvakterna innan och för det mesta slänger de sig åt ett håll, då vet man var man ska lägga bollarna. Sen gäller det bara att vara bestämd var man ska lägga bollen.
Som mest har Emmelie gjort sex mål i år under en och samma match. Det var mot Hällbybrunn. Det var också enda gången i år hon nickat in en boll och därför får det målet ett högre betyg av henne.
Har du kunnat göra fler?
– Inte det dubbla kanske, men jag har missat en hel del. Jag har fått många fina passningar från nya tjejen Adde (Adila Smajlagic) och Sofia Grahn och så även backarna som får upp långa bollar. Jag gillar att springa på djupet.
Motståndarna har gjort vad de kunnat för att stoppa Emmelie. Punktmarkerat henne mer eller mindre, men det gör henne bara än mer taggad.
– I en match mot Åkers tror jag så skulle den ena mittbacken ta bort mig med kroppen och den andra på djupet och de drog i mina armar, men sånt är bara roligt. Jag går och skrattar lite och får självförtroende när de skriker "Ta nummer nio".
På lördag möter Tun Sätra hemma på Enstaberga IP. Emmelie lovar poäng och att göra minst två mål.