Sedan 2008 har Gnesta kommun arbetat med ett långtgående projekt att inventera samtliga enskilda avlopp för att åtgärda brister och förebygga övergödning och föroreningar. Från början var planen att samtliga 2 800 enskilda avlopp i kommunen skulle vara inventerade och åtgärdade till 2012. Men två år senare hade drygt en femtedel av dem hunnit inventeras.
– Det var fler avlopp kvar att inventera än vad vi visste från början och mycket uppföljningar som vi inte heller visste om, säger Ghita Sjöösten, miljöchef i Gnesta kommun.
– De har vi tagit igen nu och mängden avlopp som ska inventeras har utökats, därför har vi fått förlänga projektet, fortsätter hon.
Först var det tänkt att ny deadline skulle vara 2017, men efter nytt beslut i nämnden i våras räknar kommunen nu i stället med att kunna avsluta projektet en gång för alla år 2020. Ungefär 320 fastigheter om årets beräknas kunna inventeras.
År 2010, då drygt 500 enskilda avlopp hade inventerats, hade hälften brister av sådan grad att de behövde åtgärdas. I dag har kommunen inventerat 1 800 avlopp och antalet med sådana brister ser i stort sett likadant ut.
– Vanligaste bristerna är att man inte har ett efterföljande reningssteg, förklarar Ghita Sjösteen.
Att det har tagit så lång tid att inventera avloppen, och att kommunens ursprungliga deadline till 2012 har fått skjutas upp med åtta år, har sin förklaring i att det är ett tidskrävande och komplicerat projekt. Margareta Lundin Unger, utredare på enheten för miljöprövning och miljötillsyn på Havs- och vattenmyndigheten, tycker inte att det är konstigt att projektet dragit ut på tiden.
– Jag tycker det är bra att Gnesta kommun fattat beslut om inventering och satt upp konkreta mål, säger hon och förklarar att projekt av det här slaget tar tid och att man får göra en bedömning av varje anläggning från fall till fall.
– Sådana här åtgärder blir ganska kostsamma för fastighetsägarna, därför är det viktigt att man gör en rättvis bedömning, tillägger Lundin Unger.
Om kommunen bedömer att ett avlopp måste åtgärdas får fastighetsägaren ett och ett halvt år på sig. Har man inte hunnit göra det på den tiden riskerar man vite och får ytterligare ett halvår på sig.
– Oftast ska man planera, få tag på en entreprenör och bestämma vilken teknik som är lämplig. Ett till två år låter som en rimlig tidsperiod, säger Margareta Lundin Unger.