– Vi vet inte om den här ledningen har funnits i ett, två eller tio år. Vi har inte kunnat provta kvalitén på vattnet och kan inte ta reda på hur mycket som har släppts ut, säger Gnesta kommuns VA-chef Niclas Spetz.
Ett reningsverk klarar inte av att hantera hur mycket vatten som helst. För att undvika att systemet skadas finns en säkerhetsfunktion som kallas bräddning – vilket innebär att orenat avloppsreningsvatten leds förbi systemet.
– När vattnet kommer över en viss nivå så rinner det över i en ledning och ner i Sigtunaån, för att inte skada anläggningen när trycket blir för hög i verket, säger Niclas Spetz som liknar funktionen med säkerhetsventilen på en varmvattensberedare.
Det var i mars vid en felsökning av ett misstänkt kabelbrott som en tidigare okänd bräddningsledning upptäckes vid Gnesta avloppsreningsverk. Niklas Spetz betonar att det inte är helt orenat vatten som släppts ut vattnet.
– Det handlar inte om toapapper eller bajskorvar. Vattnet har gått igenom rensgaller och biobassänger. Men inte vårt skivfilter som är sista posten innan slutreningen.
Bräddning är en standardfunktion för reningsverk, hur ofta den används beror på en kombination av flera orsaker, som nederbörd, otäta ledningar, felkopplingar och folks användande.
– Vi har villkor i miljötillstånd som ger oss möjlighet att brädda, men då ska vattnet mätas och provats och det villkoret har vi inte levt upp här.
Ledningen har nu utrustats med ett larm som berättar när bräddningen inträffar. Att den varit okänd beror på dålig dokumentation, enligt Niklas Spetz.
– Anläggningen är från 60-talet och har byggts om i flera omgångar. Det är en organisatorisk brist att vi inte har kunnat förvalta de insatserna som tidigare gjorts i nätet. Generellt finns underhållsskulder och dokumentationsskulder i Sverige.
Finns det inte risk att ni hittar fler okända bräddningspunkter?
– Det finns det alltid, vi gör allt vi kan, men jag kan inte stå här med gott samvete och säga att vi hittat allt.
Kan ni säga hur mycket hur vattenkvalitén har påverkas?
– Inte på rak arm. Att vi inte har koll på det är såklart inte bra, det säger sig själv. Men jag är glad att vi har upptäckt det här så att vi kan hantera det.
Borde inte mätningar från reningsverkets flöden avslöjat okänd bräddning?
– Det kan man tycka och varför vi inte har upptäckt det här vid skrivbordet är något vi ser över nu, säger Niklas Spetz.