– Det handlar naturligtvis om individuella prövningar och var som är lämpligast för barnen och ungdomen att befinna sig, säger Marja Kammouna, socialchef i Gnesta kommun, som svar på frågan om hur platserna på HVB-Nour och det planerade kommunala HVB-hemmet kommer att fördelas mellan de ensamkommande ungdomarna.
Men hon menar att det överlag finns många integrationsfördelar med ett centralt beläget HVB-hem, bland annat att det blir lättare för barnen att ta sig till skolan och att de har bättre tillgång till kommunens aktiviteter. Även kontakten mellan dem och kommunen skulle förbättras och socialsekreterarna som ska följa upp deras ärenden kommer ha lättare att träffa dem.
– Man kommer lättare kunna involvera civilsamhälle och föreningar och slussa in barnen in i samhället, det ser vi som en stor fördel, säger Marja Kammouna och menar även att ju mer centralt de ensamkommande barnen bor, desto bättre uppväxtmiljö får dem samtidigt som det blir enklare för kommunen att följa upp att de mår bra och får en bra skolgång.
Även fast kommunstyrelsen ännu inte beslutat om HVB-hemmet kommer ligga på just Platåvägen, har arbetet med personalrekryteringen påbörjats. Dock är det än så länge i planeringsstadiet.
– Tanken är att vi ska ha en sovande jour på plats, en föreståndare, folk på kvällstid och kanske någon på dagtid om några av barnen inte går i skolan, säger Marja Kammouna.