"Min bedömning angående [...] är att [X] inte kommer att klara ett eget boende, om [X] ens överlever flyttningen."
Så skriver en läkare om Charlie, 90 år gammal. Gnesta kommun menar trots det att Charlie inte har ett tillräckligt stort behov av hjälp för att bo kvar på äldreboendet. I bedömningen tar man inte hänsyn till läkarens utlåtande utan biståndshandläggaren skriver istället i ett mejl som SN tagit del av "att det ej säger mycket".
Charlie kom till ett av Gnestas äldreboenden tillsammans med sin partner tidigare i år. Denne var sjuk och hade beviljats en plats. Charlie erbjöds att flytta med men tackade först nej. Senare ångrade sig Charlie och flyttade i februari åter ihop med sin livskamrat sedan 60 år.
Under sommaren blev livskamraten allt sämre och förlorade all styrka. I slutet av sommaren orkade inte kroppen längre och Charlie förlorade sin stora kärlek. Redan innan begravningen bestäms det att ett möte ska hållas om Charlies boendesituation. Att får bo kvar på äldreboendet är inte självklart utan skulle utredas. I samband med beskedet började Charlie förändras, åldras.
– Hen var ledsen jämt, ja nästan deprimerad, säger parets son Mats.
Mats berättar att hans förälder blivit mer förvirrad, upprepar saker som nyligen sagts. Drag som inte fanns där innan livspartnern gick bort.
Vid ett möte framhåller Charlie och familjen hur viktigt det är att Charlie får fortsätta att ha bekanta människor omkring sig. Charlie har alltid varit orolig av sig och mår dåligt av att vara ensam. Hen har dessutom opererats för cancer tidigare, har en stomi och en fistelgång som måste spolas två gånger i veckan.
Till slut kommer beskedet. Charlie måste flytta. Utredningen menar att hen klarar sig själv i ett eget boende med hjälp av hemtjänstpersonal. Charlie erbjuds en lägenhet på Cirkustomten, vilket är en variant av ett trygghetsboende. I bedömningen tar kommunen bland annat hänsyn till utlåtanden från en sjukgymnast och en arbetsterapeut som hävdar att Charlie skulle klara sig själv.
– Charlie har inte ens träffat dem på tre månader! De var inblandade när min andra förälder fortfarande levde och behövde vård, säger sonen Mats.
Innan avslaget kontaktar Mats och familjen den läkare som är knuten till äldreboendet för att få ett utlåtande om Charlies hälsa. Biståndshandläggaren får veta att ett intyg ska inkomma. Ändå tas ingen hänsyn till läkarutlåtandet utan beslutet tas den 3 oktober. Läkarintyget inkommer den 8 oktober. I intyget står det att läkaren inte tycker att det är rimligt eller humant att flytta Charlie till ett eget boende och att om ett beslut redan är taget rekommenderar läkaren en omprövning. Det görs alltså inte.
Familjen har överklagat Gnesta kommuns beslut till förvaltningsrätten.
Fotnot: Charlie och Mats heter egentligen något annat och vissa detaljer har bytts ut för att värna om Charlies integritet på familjens önskan.