Chefsavhoppen i Gnesta kommun fortsätter

Inom loppet av två år har 14 chefer slutat på sina tjänster i Gnesta kommun. Fyra av dessa har gått i pension. Men kommunchefen Nils-Erik Selin vill avdramatisera avhoppen.
- Det finns givna förklaringar till att det händer, menar han.
Rekryteringskraven ska dock skärpas efter fiaskot med fritidsgårdsföreståndaren.

GNESTA2013-08-25 08:05

SN:s avslöjande om fritidsgårdsföreståndaren som fick avsluta sin tjänst utan att ens ha börjat, och det med ett avgångsvederlag som kostade kommunen drygt en halv miljon kronor, har upprört många. De ilskna kommentarerna på SN:s webbsida har duggat tätt.

För ett år sedan skrev SN om att åtta chefer inom kultur- och teknikförvaltningen hade slutat inom loppet av två år. Tre av dessa gick i pension. Under samma period hade kommunen betalat ut drygt 1,3 miljoner kronor i avgångsvederlag, bland annat till dåvarande kultur- och teknikchefen Johan Ström som fick avgå efter oenigheter med den politiska ledningen. Sedan dess har chefsavhoppen eskalerat.

I år har socialförvaltningen varit i fokus, vad gäller chefer som slutar. Bara under 2013 har tre chefer slutat inom förvaltningen. Socialchefen Magnus Johansson försvann efter bara drygt ett år på sin post och hemtjänstchefen Josefina Ackelman-Thunholm hann inte ens jobba ett år innan hon kastade in handduken. Även stödverksamhetens chef Helena Broberg slutade i år.

Nu väntar fler avhopp. Kommunens ekonomichef Marlene Bernfalk lämnar sitt jobb den sista augusti.

- Jag har jobbat i kommunen i 13 år, så jag känner att det är dags att göra något annat, berättar hon.

Kanslichefen Anneli Sagnerius har även hon sagt upp sig från sin tjänst. Den 15 september börjar hon arbeta som kommunjurist i Nacka kommun, meddelar hon SN.

Även barn- och utbildningsförvaltningen har drabbats av chefsbortfall under året. Efter drygt sju år i kommunen gick skolchefen Mona Elveskog i förtida pension. Det var i maj i år.

Kommunchefen Nils-Erik Selin känner dock ingen oro över att hans kollegor slutar på löpande band.

- Det är ganska många som har slutat inom en kort tid och det är olyckligt, men det finns givna förklaringar till att det händer. När människor har jobbat länge tillsammans med varandra och en slutar, så väcks en massa tankar. Helt plötsligt får man tanken att kanske själv byta jobb, säger han.

Förutom avgångsvederlagen, har även rekryteringsfirmor belastat kommunkassan. I år har kommunen pungat ut med 120 000 kronor för att få rätt person på rätt plats. Sammanlagt har avgångsvederlag och rekryteringskostnader kostat kommunen cirka två miljoner kronor de senaste två åren.

Efter det senaste fiaskot med fritidsgårdsföreståndaren, ska rutinerna dock skärpas, menar Nils-Erik Selin.

- Det handlar framförallt om att göra ordentliga referenstagningar.

I papperstidningen: Chefskaos skapar oro bland kommunanställda

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om