Daniella Liljeström började stöpa bivaxljus när hon insåg hur klimatsmart och hälsosamt materialet är. ”Folk har ingen aning om hur skadligt det är med paraffinljus”, säger hon.
Det är en varm måndagseftermiddag och uteserveringarna i hippa Aspudden har fyllts med vårglada soldyrkare, som pimplar naturvin för glatta livet. Men bara ett stenkast från AW-sorlet är stämningen betydligt lugnare. I den lilla butiken Björnlunda arvet står Daniella Liljeström, 46, och stöper bivaxljus i godan ro till en beställning hon har fått.
Hantverket ljusstöpning måste få ta tid, och det är en del av konceptet bakom butiken.
– Jag kommer greja lite medan vi pratar, säger hon, iklädd förklädde och med en ställning för stöpning i handen.
Det hela började när hon för tio år sedan köpte ett torp i sina hemtrakter, som hon hade lämnat redan i 18-årsåldern. Hon beskriver flytten tillbaka till Björnlunda som känslosam.
– Att få knyta an till sin hemtrakt på sitt eget sätt som vuxen var fint, säger hon och berättar att hon växte upp i ett stort hus i Björnlunda, som hennes farmor och farfar byggde tillsammans med traktens hantverkare.
– Jag fick en känsla för traktens hantverkare och att bevara hantverk. Jag inbillar mig i alla fall att det lever mer i små bygder än i staden. När jag flyttade tillbaka blev det ett tillfälle att få knyta kontakt med det, säger hon.
Det är inte det lättaste att få en liten butik att gå runt i det nuvarande ekonomiska läget, men Daniella Liljeström kombinerar butik, kurser och återförsäljare för ljusen för att ”ha flera ben att stå på”. Hon håller bland annat kurser i borstbinderi och har uppfunnit det populära konceptet ljusstöpar-AW.
I samband med pandemin öppnade hon sommarbutiken Björnlunda saluhall i Wattrangsborg, där hon sålde hantverk och andra lokala produkter under ett par somrar. I samma veva upptäckte hon ljusstöpandet.
– Just då fanns det en trend med att man skulle ha snurrade ljus. De gjordes oftast med paraffin, för man kunde inte göra det med stearin. Men man kan göra det med bivax, som är ett fantastiskt naturmaterial, säger hon.
Några år senare hörde en vän till henne av sig och frågade om hon ville starta butik i Stockholm. Sedan dess har hon huserat i den lilla lokalen i Aspudden, som har blivit väl mottagen av stockholmarna.
Daniella Liljeström plockar växter och örter hemma i Björnlunda, som hon rullar ”ritualljus” i. Bivaxet köper hon från lokala biodlare i så stor utsträckning som det går. ”Det är som att ta landet till staden”, säger hon.
– Folk som inte har en relation till Björnlunda har sagt att de tycker att det låter romantiskt. Andra har en relation till Björnlunda, de kanske har en sommarstuga där eller har varit till hembygdsgården, och blir nyfikna därför, säger hon.
För henne handlar dock inte butiken bara om att personligt knyta an till sitt ursprung i Björnlunda, utan något mer allmänmänskligt.
– För att kunna blicka framåt måste vi blicka bakåt. Lära oss av det hur man gjorde förr. En stor del av det är äldre hantverkstraditioner. Ljusstöpning är en sådan sak. Det får ta tid att skapa, säger hon och hänger upp två av sina nystöpta ljus på en ställning för att torka.