När djurskyddsinspektören Monica Ängehult jobbade i Gnesta kommun fick djuren på gårdarna ett rutinbesök av henne ungefär var tredje år. Arbetet var förebyggande. Ju fler besök, desto färre blev anmälningarna. Sedan länsstyrelserna tog över ansvaret för djurskyddet år 2009, får Monica och djuren träffa varandra allt mer sällan. Jordbruksverkets interna mål är att länsstyrelserna ska besöka 20 procent av länets gårdar per år. Det är rent önsketänkande, menar Monica Ängehult.
- Jag vet ingen länsstyrelse som kommer upp i det. Vi försöker ha som mål att besöka ungefär tio procent per år.
Resultatet av att djuren får vänta längre blir fler anmälningar från allmänheten, eftersom djurskyddsinspektörerna inte hinner upptäcka eventuella brister, menar hon.
Förra året presenterades en statlig utredning, som visade att djurskyddskontrollernas övergång från kommunerna till länsstyrelserna visserligen har förbättrat kvalitén och rättssäkerheten i arbetet. Däremot har kontrollerna minskat drastiskt.
- Kontrollerna har blivit mer rättssäkra och effektiva. Det finns en likriktning över hela landet. Men länsstyrelserna skriker ju efter resurser, kvantiteten är mycket sämre, säger länsveterinären Ann Jaconelli.
Även hon bekräftar att man inte når Jordbruksverkets mål på 20 procent.
- Vi hinner besöka någonstans mellan sex till tio procent av alla gårdar om året.
Datakrångel och byråkrati står i vägen för djurkontroller.
Köp dagens tidning - läs direkt i din dator/läsplatta
www.sn.se/prenumeration/sndigital/