Det var några dagar efter mordet som flera kvinnor skrämdes av tältaren. När rättegången om Gnestamordet fortsatte i går vittnade ett par av dem, och berättade hur mannen hade kommit till deras bostäder och fyllt dem med skräck.
– Hans prat handlade mycket om offer, blod och guds plan, sa en av kvinnorna och berättade att hon tyckte att mannen verkade ha en psykos.
De kvinnor som utsattes för mannen gjorde snart en upptäckt som fyllde dem med än mer rädsla. Kvinnorna insåg att de hade vissa likheter. De var ensamstående, bodde på gårdar utanför Gnesta och hade barn i samma skola.
De slogs också av att detta även gällde den kvinna som mördats några dagar tidigare. Även hon var ensamstående, bodde på en gård och hade barn på den aktuella skolan.
Polisen fick tips om tältaren den 10 juni. Ett par dagar senare pratade poliser med honom och ett regelrätt förhör genomfördes i mitten på september.
Lina Wassler, som försvarar den man som är åtalad för mordet, anser att polisen har visat spåret ett allt för svalt intresse.
– De har tidigt låst fast sig vid min klient och inte utrett alternativa gärningsmän på det sätt man kan kräva, säger hon.
Åklagare Klas Engdahl är av en annan åsikt. Enligt honom har polisen uteslutit tältaren som alternativ gärningsman genom att kontrollera hans vandringsväg.
Tältaren uppger själv att han tältade på Taxinge slott den 6 juni, samma dag som mordet ägde rum. Under natten mellan den 7 och 8 juni ska han ha befunnit sig på Skottvångs gruva.
Personal på Taxinge och Skottvång bekräftar också uppgifterna för polisen, i alla fall delvis.
Personalen på Taxinge säger att en obehaglig man tältade vid slottet den 6 juni, men de får aldrig se några foton av den aktuella tältaren och kan alltså inte bekräfta att det handlar om en och samma person.
– Dessutom finns det ingenting som säger att han inte skulle ha hunnit till mordplatsen från Taxinge, säger advokat Lina Wassler.