På fredagskvällen samlades föreningen Gnestaberget för sista gången. Men föreningens ordförande hoppas att grannarna kan bilda nya föreningar i framtiden.
Det är fredag kväll och solen lyser över Lundby gård, där omkring 50 av Gnestabergets 216 medlemmar har samlats – för att fira att föreningen inte längre behövs.
Gården har fyllts av ett glädjefyllt sorl och grannarna skålar i bubbel och applåderar åt styrelsen.
Många har nära till både skratt och gråt.
– Det är lite vemodigt, för det har ju varit kul också, säger Gnestabergets ordförande Erik Granqvist, efter att föreningen tillsammans har beslutat att den ska upplösas.
Efter tre års kämpande har de nämligen nått sitt mål. Det blir ingen bergtäkt i området.
Annelie Granqvist, som har varit en av de drivande krafterna i kampen, beskriver de senaste åren som fruktansvärda.
"Förbi där vi bor skulle det passera uppemot 60 tunga fordon per dag, på en 70-väg där två bilar knappt kan mötas. Vi har barn som åker skolbuss, cyklar, rider. Det hade påverkat oss väldigt negativt", säger Annelie Granqvist om den tidigare planerade bergtäkten.
– Jag tillbringade hela förra sommaren med att läsa in mig på Holmens material. Det var 600 sidor som jag inte bara skulle läsa, utan även förstå och svara på. Det har tagit enorm energi. När jag kom tillbaka till jobbet efter semestern var jag inte utvilad, säger hon.
Christina Frohm, som bor 700 meter från den planerade bergtäkten, hyllar Annelies insats.
– Det är en kvinna bakom allt, glöm inte det!
"Jag var otroligt chockad över hur mycket det här skulle inkräkta på våra gårdar. Och landsvägar", säger Christina Frohm.
Christina är också en av dem som har kämpat sedan start. Hon minns särskilt mötet på Öster Malma som Holmen bjöd in till för tre år sedan, där hon begärde ordet för att läxa upp företaget.
– Jag sa: "Jag är nog äldst här och jag ska säga er en sak: Jag tycker inte om tonen i brevet ni har skickat ut. Ni skriver att här finns inga fornminnen, utrotningshotade djur eller sällsynta fåglar. Här finns ingenting."
Jo, fortsatte Christina.
– Här finns människor, som bor och verkar här. Det är det som finns här.
"Vi var framförallt oroliga över trafiksituationen. Men också över ljudbilden och miljön", säger Erik Granqvist.
Enligt Erik Granqvist är det många som har bidragit till att motståndet har gett effekt. Han berättar att föreningen i början bröt ned företagets tillståndsansökan i små komponenter och delade ut till medlemmarna, som sedan fick jobba med sina delar.
– Hade vi inte gjort någonting hade vi haft en bergtäkt här nu. Det är vi helt övertygande om, säger han.
Är kampen över nu?
– Ja, nu har det vunnit laga kraft. Själva föreningens ursprung kommer lösas upp, men vi grannar kan förhoppningsvis hitta andra gemensamma intressen. Det kan ju uppstå nya föreningar i framtiden. Nu känner vi varandra på ett annat sätt.