Enligt Allmänna reklamationsnämnden behöver bankerna inte skriva av kvinnans skulder.
Det var i mitten av juni förra året som kvinnan blev uppringd av en "juristfirma" som berättade att det pågick en utredning mot ett konkursat företag som kvinnan hade köpt mobiltelefoner av.
Några dagar senare ringde en man upp kvinnan. Han presenterade sig som "Stefan", berättade att han var bankjurist och att kvinnan kunde få upp till 50 000 kronor i skadestånd från mobilföretaget – han behövde därför hennes kortnummer. Efter att kvinnan gett honom det bad "Stefan" även om hennes säkerhetskod. Då anade hon oråd och polisanmälde händelsen.
Efter detta började det komma brev med erbjudande om krediter från olika bankinstitut till kvinnans adress. Kvinnan ringde upp företagen och polisanmälde igen. Senare ringde "Stefan" upp kvinnan igen. "Han berättade att banken av misstag råkat sätta in pengar på kvinnans Nordeakonto och hon behövde nu hjälpa till att skicka tillbaka dem. Han bad henne att sätta in pengar på ett visst kontonummer och verifiera med bank-id", skriver Allmänna reklamationsnämnden, ARN – dit kvinnan vänt sig efter att bankerna vägrat skriva av hennes skulder.
Det är inte ovanligt att Bank-id inte fungerar, ibland får man göra flera gånger, hade hon tänkt när Stefan bad henne trycka in koden igen.
Idag har hon lån på 200 000 kronor hos Remember bank, och 144 000 kronor hos norska Norwegian. Det var därifrån pengarna som kvinnan "skickat tillbaka" kom. Bankjuristen Stefan kom inte över allting. Efter att kvinnan kontaktat Nordea frystes ytterligare en betalning på 144 000 kronor. En mindre summa på 18 500 kronor hade Stefan låtit kvinnan behålla, det var "skadeståndet för mobiltelefonerna".
"Det framgår att anmälaren har blivit utsatt för ett bedrägeri men hon har själv signerat lånet med ett befintligt bank-id och senare fört pengarna vidare till ett angivet konto", skriver ARN.
Vid bedrägerier finns möjlighet att få tillbaka pengarna – om den utsatta kan visa att transaktionen varit obehörig. Det krävs inte bevisning bortom rimligt tvivel som vid en domstolsrättegång – utan räcker att göra detta "antagligt".
Men en transaktion anses inte vara obehörig om kontohavaren själv har godkänt den, "oavsett om kontohavaren kan anses ha förstått vad han eller hon har godkänt", skriver nämnden. "Detta innebär att det i princip inte spelar någon roll för bedömningen huruvida kontohavaren har råkat ut för ett bedrägeri och lurats att själv godkänna en transaktion."