"Det är ett vårtecken att Trappgatan kommer. Det är många som kommer till Gnesta för att se den", säger Signe Johannessen.
Det började som ett projekt som skulle vara en sommar. Men riktigt så blev det inte, förklarar Signe Johannessen, konstnärlig ledare på Art lab Gnesta, när SN träffar henne vid Trappgatan – tolv år senare.
– Det var först ett samarbete vi gjorde tillsammans med alla åttondeklassare på Frejaskolan. Vi var nyfikna på hur det skulle påverka ungdomars känsla av ägandeskap till sin ort om de själva fick vara med och forma och bestämma över sitt offentliga rum. Ungdomarna pekade ut den här platsen som en av de platser som de tycker är ganska otrevliga och otäcka, säger hon och tillägger:
– Jag tror också att det kan vara för att det är vägen till skolan. Det finns kanske lite psykologi i det, det vet inte jag.
Trappan gjorde succé direkt.
Det har nu gått tolv år sedan Art Lab Gnesta skapade det första konstverket tillsammans med Frejaskolans åttondeklassare. "En av tjejerna som var med då, när hon var 14, sitter i vår styrelse nu. De blir ju stora", säger Signe Johannessen.
– Det blev en plats där folk stannade och tog selfies, det spreds över nätet. Ungdomarna tog dit sina vänner, bekanta och familjer och var så stolta, säger Signe Johannessen.
När kommunen tog ner konstverket efter sommaren blev det ramaskri, berättar Signe Johannessen.
– Kommunens hemsida höll på att kollapsa. Det var så många som hade åsikter: "Var är Trappgatan?".
Kommunen bestämde sig för att de ville ha en permanent version och det blev ett nytt samarbete.
– Istället för att göra likadant kändes det mer naturligt att jobba vidare med alla åttondeklassare en gång till och göra en version som skulle få sitta ett tag, säger Signe Johannessen.
"Trappan skulle behöva lite kärlek. Klottret stör inte oss. Men däremot ser man att den börjar slitas. Det är också en kärleksförklaring, det betyder att folk använder den", säger Signe Johannessen.
Över ett decennium senare är konstverket en kultursymbol som sprider glädje i samhället när det sätts upp varje vår.
– Jag är jättestolt över Trappgatan, säger Signe Johannessen.
– Den funkar fortfarande som en käftsmäll. Lite sådär: Dags att vakna! Livet är faktiskt ganska fantastiskt ändå.
Men frågan är hur länge trappan kommer att hålla. Redan för två år sedan flaggade Per Rådstam, arbetshandledare för Resursgruppen, för att trappan inte kommer att överleva många år om ingenting görs åt dess slitna skick.
Bild från 2023. Rasmus Trydeus till vänster i bild diskuterar med Per Rådstam om statusen på plåtarna som förvaras i en källare intill Åsbackaskolan.
– Skyltarna i sig går att sätta upp eftersom det är rostfritt, men pratar vi om infästningen så är den problematisk, sade han till SN i november 2023.
Nu berättar han att extra hål gjordes i plåtarna för att kunna montera inför förra säsongen.
– Vi har gjort vissa förstärkningsinsatser så det går att montera på ett annat sätt nu. Däremot är själva trappen inte utbytt, säger han.
Hur länge kan den tänkas hålla nu?
– Det rör sig inte om mer än något eller några år. Underkonstruktionen kommer att behöva bytas ut.