"När ett första fall påvisas i ett område är nästa steg att undersöka hur förekomsten ser ut i närområdet genom att undersöka fler rävspillningar", säger Erik Ågren, statsveterinär på SVA.
Rävens dvärgbandmask har enligt länsstyrelsen förekommit i ett område söder om Gnesta sedan 2013.
Nu visar nya provtagningar som Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, har gjort att förekomsten av parasiten har ökat i kommunen under de senaste åren. Parasiten har också hittats i Uppsala och Uddevalla.
– Bilden vi får från övervakningarna som utförts i olika projekt sedan 2011, när parasiten först upptäcktes i Sverige, är att parasiten förekommer väldigt sporadiskt men att den har etablerat sig i några få och ganska avgränsade områden, säger Erik Ågren, statsveterinär på SVA, i ett pressmeddelande.
Det är få människor som smittas och blir sjuka av dvärgbandmasken, men parasiten ger en allvarlig sjukdom för de som drabbas. Därför planerar SVA att avmaska rävar i en pilotstudie.
– När parasiten förekommer i större samhällen är det också fler människor som utsätts för smittrisk. Då dvärgbandmasken ännu inte verkar vara så utbredd är det nu som man kan försöka få bort smittan från rävarna i området, säger Erik Ågren.
Avmaskning av rävar har även gjorts, med varierande resultat, i andra länder där smittan har varit mer utbredd, uppger Erik Ågren.
– Behandlingar av vilda djur är något vi normalt inte gör i Sverige, men vi planerar för en pilotstudie för att få bort en potentiellt allvarlig zoonotisk smitta, säger han.
Karta över förekomsten av parasiten i Gnesta. Gula markeringar visar var parasiten påvisats och gröna där den inte påträffats i rävspillningar.
Smittan sprids när mellanvärdar, som smågnagare, äter parasitägg. När räven, som är huvudvärd för parasiten, äter en infekterad gnagare utvecklas bandmaskar i tarmen. Parasitägg sprids sedan vidare i miljön via rävens avföring.
– Hundar som äter infekterade sorkar kan sedan sprida parasitägg, precis som rävar. Varken räv eller hund blir sjuka av masken i tarmen, säger Eva Osterman Lind, parasitolog på SVA, i ett uttalande på SVA:s hemsida.
Därför rekommenderas hundägare, som misstänker att hunden kan äta smågnagare och bor nära ett område med etablerad smitta, att avmaska sin hund en gång i månaden.
– Katter är dåliga värdar för just dvärgbandmasken men utekatter kan ändå behöva avmaskas mot spolmask och de andra arter av bandmask som de ofta får i sig när de äter smågnagare, säger Eva Osterman Lind.
Människor kan få i sig parasitäggen om de finns på något man äter, men det bedöms vara mycket låg risk att bli smittad genom att äta bär från skogen.
Ett fåtal personer i Sverige har under de senaste åren fått diagnosen alveolär echinokockos som orsakas av parasiten, skriver SVA på sin hemsida.