"Jag skrek Jesus älskar dig och jag vill inte slåss, men när en av dem slog av mig glasögonen visste jag att nu är det på allvar", säger Marcus Fritjof Andersson som fick ett blåöga och smärtor i käken.
Han hade varit på Vår lokal under fredagskvällen med delar av sin församling på plats. Det var ölprovning och han och vännen Marcus Fritjof Andersson, 36, var inte helt nyktra när de kände att fortsättningen på kvällen var som gjord för lite surströmming. Sagt och gjort, de begav sig mot Coop för att se om där var öppet, men butiken hade stängt.
– När vi gick därifrån mötte vi det här gänget med tonårskillar i Guccikepsar som försökte provocera oss genom att skrika fula ord. De sprang ikapp oss och då försökte jag snacka med dem, säger P-O Flodström.
Han frågade vad de hade gjort under kvällen, vart de var på väg, sa "ta det lugnt nu och ha det bra" och tog i hand med några av de äldre killarna.
– Under tiden var det en av de mindre killarna som började knuffa på Marcus Fritjof och han försökte hela tiden avvärja bråk genom att skrika "Jesus älskar dig och jag vill inte slåss". Men så slog den killen av honom glasögonen och då skrek han till mig "nu har jag vänt andra kinden till flera gånger, vad ska jag göra?!" Kör GT!, svarade jag och med det menade jag Gamla testamentet, öga för öga, tand för tand.
Tonårskillen fick hjälp av andra ur gänget, men det dök även upp bekanta till pastorn som grep in.
– Men det var först när en annan vän – som har varit lite av en värstingkille i sin ungdom och själv har tonårsbarn – dök upp som det här gänget stack, säger P-O Flodström.
Båda är övertygade om att gänget var ute efter bråk.
– Jag tror att de var både fulla och påtända, säger Marcus Fritjof Andersson, som fortfarande på lördagseftermiddagen känner sig omtöcknad efter slagen han fick ta emot.
– Jag ville inte använda våld men kände mig tvingad.
Vännen som ryckte in och hjälpte honom hade precis opererat bort en hjärntumör.
– Han fick en rejäl käftsmäll och blev helt borta. Stygnen gick inte upp men vi har försökt ringa honom idag utan att få svar, säger P-O Flodström med oro i rösten.
När de larmade polis blev de uppmanade att stanna kvar på platsen tills patrullen kom.
Överfallet inträffade på Stora torget i Gnesta vid halv elva-tiden på fredagskvällen.
– Aldrig i livet med en massa gangsterungar som springer på stan, svarade jag, säger pastorn och bestämde att de skulle gå till hans kyrka, Ådalskyrkan, och invänta polis.
Som aldrig kom. Han ringde ett par gånger och efterlyste patrullen. När de inte kommit efter ett par timmar gav de upp och gick hem.
Av andra Gnestabor har de fått veta vilka killarna kan vara, men polisen har fortfarande inte hörts av.
– Jag vet att det är fritt fall för välfärden i Sverige men Gnesta borde verkligen ha en patrull på fredag- och lördagkvällar. Min bild av Gnesta har förändrats, jag trodde inte att sådant här existerade här. Jag tänker på alla kvällar jag har gått ensam hem sent om kvällarna och trott att Gnesta är en trygg och fin plats. Nu har jag förstått att i den här delen av samhället är det här business as usual, säger pastorn.
Marcus Fritjof Andersson påpekar att det hade kunnat gå mycket värre, killarna hade kunnat vara beväpnade:
– Jag är inte imponerad av polisen. Hoppas att de ansvariga där läser det här. Jag kommer aldrig att känna mig särskilt trygg i Gnesta igen.
På lördagen hade vakthavande befäl vid polisen ingen information om hur händelsen hade skötts.