– I dag är poliser i allmänhet mer välutbildade, så deras ålder behöver inte alltid vara avgörande för att man får ett kvalitativt omhändertagande av sitt fall, säger Mikael Backman, polisområdeschef i Sörmland.
Att Lena inte hört något från polisen sedan inbrottet beror bland annat på att det rubricerats som ett mängdbrott, där just inbrott och skadegörelse ingår. Mikael Backman menar att om ärendet fortfarande är öppet så kan Lena vända sig till handläggaren för att få mer information om hur det går med förundersökningen.
– Är förundersökningen nedlagd är hon välkommen att återkomma genom ett samtal eller brev om vilka kvalitativa brister hon sett, så ska vi försöka ta lärdom av det, säger han.
Eftersom Lenas ärende är ett tillgreppsbrott ingår det inte i rutinerna att alltid erbjuda brottsofferstöd, annat än skriftligt tillsammans med målsägandekopian. Rutinerna är annars tydligare vid exempelvis misshandel. Vid tillgreppsbrott måste offret specifikt ange att hen är i behov av stöd.
– Vi beklagar om hon upplever att hon inte blivit kvalitativt bemött eller omhändertagen, säger Mikael Backman.
Att Lena inte vill gå ut med sin riktiga identitet som civilanställd hos polisen anser Backman är djupt beklagligt. Men han känner inte igen sig i hennes bild av att det skulle vara lågt i tak när det kommer till kritik inom kåren.
– I jämförelse med andra arbetsplatser tror jag inte polisen har lägre i tak. Däremot tror jag det kan finnas enskilda fall, vilket det gör inom alla arbetsplatser, där människor kan uppleva sig orättvist behandlade, säger han.