Gnestas kommunalråd Anna Ekström (M) och Linda Lundin (S).
Stängt badhus, åtgärder i skolan, planering av ledningsbyten, inköpt vatten till publika evenemang.
Den senaste tiden har kommunen presenterat en rad åtgärder och uppmaningar till Gnestaborna, för att spara på vattendropparna.
Men hur blev vattenbristen så allvarlig?
Från förvaltningshåll har Jesper Berndt Dahl, tillförordnad kommunchef, uttalat sig om att en stor bidragande orsak är underhållsskulden i ledningsnätet som ger effekten att det blir läckor.
– Det är i förhållande till ekonomin. Det ställer kvar på hur mycket vi kan investera i ledningsnätet. Med den ekonomiska ram vi har och den underhållsskuld som har byggts upp över lång, lång tid blir det läckage när ledningarna är gamla, sade han i en intervju med SN i mitten av maj.
SN har nu även ställt frågan om orsakerna bakom vattenkrisen till de olika politiska partierna i Gnesta.
– Det har inte regnat och snöat tillräckligt, säger kommunalrådet Linda Lundin (S).
Handlar det bara om det?
– Det handlar om läckor och ett föråldrat ledningsnät också.
Oppositionsrådet Håkan Ekstrands (C) förklaring är till en början identisk med Linda Lundins:
– Det är egentligen inte så svårt med tanke på den nederbörd som vi fått de senaste åren. Det har ju varit nästan ingenting.
Per Sicking (V) anser att det är "extremt olyckligt" att den politiska majoriteten tidigare har sagt nej till att ta fram en beredskapsplan för lågt grundvatten.
Handlar det bara om det?
– Vi har även haft läckor och en hög förbrukning. Men det är de låga grundvattennivåerna som är besväret.
Politiskt då – borde man ha prioriterat frågan högre?
– De senaste tio åren har vi varit ganska tydliga med att vi måste sköta vårt VA-nät. Det har vi nog varit överens om, nästan alla partier. Att vi måste lägga pengar på det. Vi har inte nekat några investeringar som har ansetts vara viktiga för ledningsnätet.Tyvärr måste jag säga att problemet ligger tillbaka på 80–90-talet när man var försiktig med investeringarna och inte ville höja VA-taxan.
Johan Lexell (Mp) pekar på tiden då man trodde på en ledning till Himmerfjärdsverket som en bakomliggande orsak till det nuvarande krisläget.
– Under den perioden genomförde man inget arbete eftersom man trodde att man ändå skulle få en ledning. De tio åren är en skuld. Istället för att backa, stoppa, börja om och betala skulden adderar man ytterligare. Vilket gör att korthuset står ännu ostadigare.
I mitten av maj gick Gnesta kommun ut med ett meddelande om att vattenbristen i kommunen numera är akut.
Enligt Vänsterpartiets ordförande Per Sicking har åtgärder mot svinn av vatten försummats, fram tills nyligen.
– Samtidigt som Gnesta och dess befolkning växt snabbare än vattentäkten pallar med. Att den politiska majoriteten sa nej till att ta fram en beredskapsplan för lågt grundvatten för ett par år sedan var extremt olyckligt. Vi får ständigt höra att läget är under kontroll, men får ändå signaler om akut brist i maj när nivåerna varit låga hela vintern.
Anna Ekström (M) sammanfattar att "man skulle ha gjort många saker för längesedan".
– Helt krasst kan vi konstatera att det finns en massa saker som vi borde ha gjort för 30, 20, tio år sedan. Nu står vi där vi står och det finns en massa saker vi måste tillskapa framåt.
SN har även ställt frågan till KD, L och SD, men inte fått något svar.