De senaste fyra åren har lantbrukaren Claes Roempke arrenderat 40 hektar mark i Herröknanäs naturreservat strax norr om Stjärnhov. Nu vill markägaren Johan Ankarcrona säga upp avtalet i förtid, med omedelbar verkan.
Anledningen är att Claes Roempke inte ska ha följt naturreservatets regler, som säger att markerna ska betas och hållas öppna. Vid ett tillsynsbesök i oktober förra året konstaterade länsstyrelsen att stora delar av markerna var "till synes helt obetade" och att udden på Herröknanäs "gav ett obetat intryck". Detta ska hota den biologiska mångfalden i området, enligt tillsynsrapporten.
– Jag har aldrig fått någon information om det här. Det är upprörande, säger Claes Roempke till tidningen.
Han säger att han ska bestrida den stämningsansökan som markägaren har lämnat in till tingsrätten. Om det har funnits synpunkter på skötseln borde markägaren ha uppmärksammat arrendatorn på detta och gett honom en chans att åtgärda problemen, snarare än att riva kontraktet, menar han.
Advokaten Filip Herlitz är Ankarcronas ombud, men han vill inte kommentera några detaljer i ärendet.
– Vi yrkar att avtalet är förverkat och att det ska upphöra, det kan ni läsa i stämningsansökan. Han har brustit i sina avtalsenliga förpliktelser. Jag har sökt Claes Roempke för att diskutera saken men han har inte returnerat några samtal, säger Filip Herlitz.
Enligt Claes Roempke hade han omkring 40 får vid Herröknanäs förra året. Men de senaste årens vargattacker i trakterna kring Stjärnhov gjorde att han inte vågade ha fåren ute lika mycket som tidigare.
– Får har blivit rivna vid upprepade tillfällen på andra sidan sjön. Markägaren har vägrat att komplettera med rovdjursavvisande stängsel. Det har försvårat för mig att hålla fåren ute. Som djurägare gör man vad man kan för att undvika vargattacker, säger Claes Roempke.
Markägarens ombud känner inte till något om rovdjursstängslet.
– Det är inte en uppgift som jag har hört talats om, säger Filip Herlitz.
Arrendeavtalet skrevs på fem år, med ett års uppsägningstid.
Herröknanäs naturreservat söder om sjön Misteln bildades 2001 och består av 20 hektar betesmark, 12 hektar slåtteräng och mindre områden skog. Syftet var att bevara höga natur- och kulturhistoriska värden. "Hela området skall betas", slår beslutet om reservatsbildningen fast.