Resan in i den lokala politikens finrum gick snabbt för Johan Rocklind. Som 26-åring blev han landets yngsta kommunalråd, och har hållit kvar i klubban sedan dess. Vägen dit liknar på många sätt Rocklinds egna partiledares: industrijobb som ledde till politiken genom fackligt engagemang i Metall.
Redan under gymnasiestudierna i Södertälje blev Johan Rocklind, som många andra, anställd på Scania som maskinoperatör. Han har kvar samma anställning fortfarande, men är formellt tjänstledig på grund av sitt politiska uppdrag.
2005 började Rocklind engagera sig i partipolitiken i Gnesta, strax efter att han fått sitt första barn. Han beskriver sig själv som en samhällsintresserad person, som alltid varit nyfiken på politiska diskussioner, och som alltid funnits med i elevråd och liknande sammanhang. Något medlemskap i SSU blev det dock aldrig.
Varför blev du socialdemokrat?
– Jag har alltid haft en kombination av en väldigt liberal syn på människan, men också sett behovet av ett starkt sammanhållet samhälle som låter alla utveckla sin förmåga, att man alltid ser till att inte lämna någon. Barn och äldre ska få det stöd de förtjänar, men varje människa ska få förutsättningar att lyckas med det den vill.
Socialdemokraterna är ett brett parti, som rymmer olika falanger. De interna stridigheterna mellan "vänster- och högersossar" har blivit kanske ännu tydligare på senare tid, då partiet har tagit steg för att närma sig mitten i den svenska politiken.
[fakta nr="1"]
Men det är svårt att placera Johan Rocklind någonstans på den här skalan. Å ena sidan pratar han ofta om solidaritet, å andra sidan styr han en kommun tillsammans med Moderaterna. Och han vill inte heller placera sig själv i någon intern falang.
– Jag kan ibland tycka att såna typer av skalor är ganska problematiska, precis som politiska ideologier är problematiska eftersom man måste köpa något slags helhetskit av åsikter.
Rocklind talar hellre om den på senare år allt populärare GAL-TAN-skalan. Där är han bekvämare att benämna sig själv som GAL (grön, alternativ, liberal), även i en socialdemokratisk kontext.
Om vi hade tagit en tidsmaskin och sagt till ditt 20-åriga jag att du skulle styra tillsammans med Moderaterna, vad hade han sagt då?
– Jag hade nog undrat om det verkligen var möjligt, det tror jag. Men jag hade nog inte avfärdat det som totalt omöjligt. Det har präglat mig i hela mitt vuxna liv: det är ofarligt att tycka olika. Det går att samarbeta och diskutera ändå. Det gjorde nog att det fungerade väldigt bra i mitt fackliga arbete också, att kunna hitta kompromisser och lösningar för att komma framåt.
Redan 2010 blev han alltså kommunstyrelsens ordförande i Gnesta, och en hel del politiska beslut har klubbats sedan dess. Andra frågor har lagts på is, till exempel den om att byta län från Sörmland till Stockholm som var högaktuell under valrörelsen 2014.
– Just nu finns inte förutsättningarna, men jag tror att den frågan kommer att komma tillbaka.
[fakta nr="2"]
Det har även stormat kring Rocklind under hans tid vid makten. 2013 rapporterade SN om att han studerade statsvetenskap på heltid vid sidan om uppdraget som kommunalråd. Nyheten ledde till en hel del kritik, men han fick även stöd från flera håll.
Hur ser du på det där i dag?
– Jag valde att lägga några timmar i veckan på att läsa böcker som jag tyckte var relevanta och intressanta. Det åt av min fritid, så var det ju. Men det gick inte ut över något annat. Det var fortfarande både 60- och 80-timmarsveckor på jobbet. Jag hade svårt att se varför det skulle vara ett problem.
Ångrar du något?
– Nej. Någon uttryckte att man inte visste om mina studier, men jag var öppen och transparent med det på Facebook till exempel. Alla runtomkring mig visste om det. Att läsa och förstå nya perspektiv är avgörande för egen del. Då kan man bli bättre i det man gör.
Det har präglat mig i hela mitt vuxna liv: det är ofarligt att tycka olika.
Kommunalrådsjobbet tar en hel del tid. Enstaka veckor kan det bli 40 timmars arbete, men oftast blir det mer, berättar Rocklind. Han har dessutom två barn från ett tidigare äktenskap, och i höst får han och sambon Johanna tillskott i familjen. Nyligen lämnade de över en hund till försvarsmakten efter femton månader som fodervärdar. Som kommunpolitiker kan gränserna mellan jobb och fritid dessutom lätt suddas ut, till exempel när man pratar med en väljare i kön på mataffären.
Juli månad brukar dock vara relativt lugn, även under valår. När det blir några timmar över är det oftast fotbollen (Hammarby och Arsenal) eller musiken som får lite uppmärksamhet.
– Musik är ett stort intresse, jag går jättegärna på konserter. Jag har spelat mycket tidigare men det är inte ofta jag har tid nu. Lagar mat gör jag ofta också, det tycker jag är kul. Grillen har gått varm i år kan jag säga. Det är ett sätt att få lite utlopp och göra något kreativt.
Du är ganska öppen och aktiv på din Facebooksida, är det medvetet?
– Jag skriver vad jag tycker, det känns rimligt. Det behövs fler perspektiv på vissa frågor. Diskussionsklimatet har varit bättre än vad det är nu, kan man lugnt säga.
Hur ser din vänlista ut, får du några mothugg?
– Det händer, men det är väl också en del av problemet. Folk lever lite i sina bubblor på sociala medier. Men det är ett forum man kan använda för att hjälpa till och förklara, och når jag inte någon direkt så kanske någon kan snappa upp något och prata vidare med sin granne.
Vad är din sämsta egenskap?
– Jag kan tendera att vara lite fyrkantig ibland. Jag backar gärna två steg och frågar mig om saker och ting är relevanta och rimliga. Ibland kanske man bara ska tuta och köra också. Det är nog en egenskap som kan vara både positiv och negativ.