– Tack vare dokumentären om Josefin Nilsson har det blivit en diskussion om våld i nära relationer. Vi som arbetar professionellt med det vill passa på att fånga upp intresset och lyfta fram konkreta förslag om vad som behöver göras. Vi vill att man ska titta på våldsutövaren, det är den enda som kan stoppa våldet. Ansvar och konsekvens ska ligga hos våldsutövarna i stället för att tvinga kvinnorna att bryta upp.

Ett av era krav är att det inte ska vara ideella krafter som ska tvingas vara den bärande kraften mot våld i samhället. Varför?

– Det här är en svår fråga och många ideella krafter har inte den utbildning som behövs för att kunna hantera det. Förr byggde till exempel ambulansen på ideellt arbete, där har vi gått vidare och gjort den till ett statligt ansvar. Men våld i nära relationer har blivit kvar hos kvinnorörelsen, där menar vi att det är en saklig fråga att göra den statlig.

Har ni någon plan för namninsamlingen?

– Nu ska den först få ligga i trettio dagar. Vi planerar också en stor demonstration i slutet av april. Sedan hoppas vi att få träffa fler representanter för regeringen och lämna över insamlingen. Det här är ett fredsarbete och det unika är att det även är många män som skrivit på.