Det hade förmodligen varit bĂ€ttre att bygga ett helt nytt badhus i Nyköping, och under tiden behĂ„lla det gamla vid Hjortensberg, anser Mille Ărnmark.
â Om man byggt nytt parallellt med det befintliga hade ju medborgarna i Nyköping haft tillgĂ„ng till ett varmbadhus, sĂ€ger han.
â De stora förlorarna i den hĂ€r affĂ€ren Ă€r de som lĂ€rt sig att simma och relaxa i badhuset. Nu tar det kanske tre eller fyra Ă„r innan Nyköping fĂ„r inomhusbad igen, tĂ€nk vad en femĂ„ring i dag förlorar i vattenvana under de Ă„ren, sĂ€ger Mille Ărnmark.
De flesta svenska badhusen byggdes under efterkrigsstiden pĂ„ 1950- och 60-talet. De har slitits hĂ„rt och Ă„ldras mycket snabbare Ă€n vanliga hus, trots det tycks varje badhusrenovering komma som en överraskning för beslutsfattarna i Sverige. Mille Ărnmark har tidigare sagt att han blivit utslĂ€ngd frĂ„n kommuner nĂ€r han hĂ€vdat att det blir billigare i lĂ€ngden att bygga nytt istĂ€llet för att renovera gamla utslitna badhus.
â Det största problemet Ă€r att det ofta inte finns kontinuitet mellan bestĂ€llaren kommunen och utföraren, byggentreprenören. I Tyskland, exempelvis, finns det bara tvĂ„ eller tre byggentreprenörer som Ă€r specialister pĂ„ badhus. De anvĂ€nder samma underleverantörer och bygger anlĂ€ggning pĂ„ anlĂ€ggning och gör inte om samma fel tvĂ„ gĂ„nger, sĂ€ger Mille Ărnmark.
â I Sverige dĂ€remot Ă€r varje objekt unikt, bestĂ€llaren bygger kanske bara ett badhus i sitt liv.
Trots att Mille Ărnmark varit inkopplad som sakkunnig i Hjortensbergsprojektet har han ingen uppfattning om hur stor slutnotan kan bli.
â Men jag vet att det Ă€r dyrt att bygga för billigt. 50 miljoner kronor mer eller mindre i ett sĂ„dant hĂ€r projekt Ă€r egentligen irrelevant. Det handlar om att bygga miljömĂ€ssigt rĂ€tt och fĂ„ ned energiförbrukningen. Det blir en gigantisk skillnad i kostnad om energiförbrukningen kan halveras, sĂ€ger han.