Den 16 oktober 2004 gjorde nybildade innebandyföreningen Onyx a-lag sitt första framträdande i sporthallen vid östra skolan. Vagnhärad slogs tillbaka med 7–4 i division 3.
På lördagseftermiddagen slöts cirkeln. Sista hemmamatchen i division 1 för säsongen blev också sista matchen för alltid i sporthallen. Till i höst när serien drar i gång igen har laget flyttat in verksamheten till nya sporthallen på Rosvalla.
Tobias Palm fanns med i det lag som vann första matchen.
— Ja, om jag inte var sjuk eller skadad så spelade jag den matchen, säger Palm.
Nu stod han på sidan som tränare för Onyx a-lag och såg killarna få sig en riktig lektion i innebandy.
— Ja de var minst ett nummer större. Det är ju rätt jämnt i toppen av tabellen. Så jag hade förhoppningen att vi skulle kunna pressa dem som mot Farsta. Vi hängde inte med. Salem är mycket bättre än Strängnäs, Nykvarn och Farsta, säger Palm.
Gästerna satte Onyx under ordentlig press så fort tillfälle gavs. Ibland flyttade man blixtsnabbt över fler spelare som stressade bollhållaren. Det var väldigt effektivt och vägvinnande. Onyx kom ingenstans. Fick nästan aldrig bygga upp spelet i lugn och ro.
— Alla i deras lag kändes väldigt bollskickliga och snabba. Annars brukar man ju har en tre fyra spetsspelare,säger Palm.
Alexander Johansson, som spelade första halvan av denna säsongen med moderklubben IFK Gnesta, gjorde nu en gedigen insats på backplats. Målskytt blev han också, två gånger dessutom.
Så målen trillade in i en jämn ström. Emil Svensson i Onyx-målet gjorde en hel del svettiga räddningar men gav ändå upp efter drygt halva matchen och lämnade över till Alexander Radloff.
— Men vi gör så gott vi kan. Men utan fyra av våra toppnamn blev det svårt. Med dem tror jag att vi skulle kunnat stå upp bättre, säger Palm.
Kul att se 17-åringen Simon Nilsson göra helt okej i från sig när han fick chansen i sista perioden.
— Han är en av våra bästa juniorer, säger Palm.
Nu väntar serieepilogen borta mot Nacka kommande helg.