Pandemin har gjort domstolarna effektivare

– Jag måste säga med facit i hand över 2020 att vi har klarat oss klart över förväntan, säger Lennart Strinäs, tillförordnad lagman i Malmö tingsrätt.

I Malmö präglades våren inte bara av coronautbrottet, utan även av polisens specialsatsning, Operation rimfrost, som ledde till ett ökat inflöde av åtal till Malmö tingsrätt.

– Under 2020 hade vi 13 870 inkomna mål. Det är all time high för Malmö tingsrätt, säger Lennart Strinäs.

Det är en ökning med nio procent jämfört med 2019. Men det var inte bara Malmö tingsrätt som fick mer att göra förra året, i hela landet ökade antalet inkomna mål till tings- och hovrätter med i snitt fem procent.

Samtidigt avgjordes i snitt 6,8 procent fler mål i Sverige – och i Malmö 9,6 procent fler.

Enklare mål

I just Malmö kan en bidragande orsak till att så mycket fler mål har avgjorts vara att Operation rimfrost genererade många enklare mål som inte tar lika mycket tid, som exempelvis åtal om ringa narkotikabrott eller olovlig körning.

Att domarna har blivit snuvade på vidareutbildning, eftersom kurser ställts in under pandemin, har också gjort att mer personal varit på plats. Dessutom har minskade kostnader för tjänsteresor gjort att tingsrätten kunnat anlita extern personal i större omfattning.

Svenska nämndemän är en åldrande skara och det lyftes som ett problem under pandemins inledning. Hur skulle domstolarna klara sig utan alla 70-plussare som skulle isolera sig hemma?

I Malmö, där cirka 90 nämndemän är 70 år eller äldre, gick det att lösa genom att ge de yngre nämndemännen fler uppdrag. Från början av oktober har de äldre nämndemännen också fått komma tillbaka, i den mån de velat.

Mer digitalt

Digital medverkan i rättegångar har blivit klart vanligare under pandemins första år. Vid häktningsförhandlingar i Malmö medverkar de misstänkta numera så gott som alltid via länk från häktet eller arresten. Men också vid rättegångar har det blivit vanligare att åklagare, advokater, åtalade eller vittnen är med på länk.

– Det här måste man avgöra från fall till fall. Om förhandlingen kräver att till exempel åklagaren eller en målsägande måste vara på plats, då får de komma hit, säger Lennart Strinäs.

Om domstolen ska bedöma hur trovärdig en målsägande eller ett vittne är kan det vara så att de måste vara på plats i rättssalen.

I stora rättegångar med många inblandade som sträcker sig över lång tid blir de digitala lösningarna otympliga, men Strinäs är övertygad om att de kommer att användas mer även efter pandemin.

Avgörs skriftligt

Den stora ökningen av antalet avgjorda mål har landets tingsrätter stått för, men även hovrätterna har växlat upp.

Där ser processen annorlunda ut och fler mål har avgjorts utan vanlig rättegång. Allt oftare fattar domstolen beslut utifrån skriftlig argumentation från åklagare och advokater.

– I de fallen där parter ringt och velat ställa in på grund av sjukdom har vi frågat om vi kan ta det på handlingarna i stället och det har man gått med på i större utsträckning, säger hovrättspresident Lennart Svensäter.

Detta, i kombination med fler rättegångar där parter medverkar via länk, är hans främsta förklaring till att Hovrätten över Skåne och Blekinge avgjort fler mål än tidigare. Tidigare har domstolen varit restriktiv med användning av länk.

– Vi har velat att folk ska komma hit. Men vi har vant oss vid det här nya systemet att åklagare ofta är med på länk och även advokater och tilltalade. Det kommer med all säkerhet att leva vidare, säger Lennart Svensäter.