Fler dömda får sin frigivning framflyttad

Tidigare har det bara varit vid misskötsamhet som lett till varning som villkorlig frigivning har kunnat flyttas fram – och det endast om det bedömts finnas synnerliga skäl.

Sedan maj förra året är dock kraven skärpta för de intagna. Nu kan även vägran att delta i återfallsförebyggande åtgärder leda till uppskjuten villkorlig frigivning och det krävs inte lika allvarlig och omfattande misskötsamhet.

– Syftet med lagändringen är att tydliggöra sambandet mellan tidpunkten för villkorlig frigivning och den intagnes skötsamhet och deltagande i anvisade återfallsförebyggande åtgärder, säger Tina Olsson Sirén, huvudprojektledare på Kriminalvården.

Vägra provtas

Misskötsamhet kan till exempel vara vägran att lämna drogprov eller olämpligt uppträdande.

Med "återfallsförebyggande åtgärder" menas exempelvis studier eller behandlingsprogram som Kriminalvården bedömer att den intagne har behov av. Den nya lagstiftningen har ett inslag av tvång, men Kriminalvården jobbar också mycket med motivationshöjande åtgärder så att de intagna själva ska vilja medverka i insatserna, säger Tina Olsson Sirén.

– Man kan heller inte säga att "jag går väl det här programmet då", sedan sitter man och stör aktivt eller utför inte de hemuppgifter man ska – det kan också vara skäl för uppskjuten villkorlig frigivning.

Ingen praxis

Från den 1 maj till den 31december 2021 hade 232 beslut fattats om uppskjuten villkorlig frigivning på grund av misskötsamhet enligt den nya lagstiftningen, visar statistik från Kriminalvården.

Elva ärenden till och med januari i år har handlat om misskött anvisad åtgärd (i dessa fall behandlingsprogram eller studier), enligt Olsson-Sirén. Det har lett till upp till 30 dagars uppskjuten villkorlig frigivning.

– Ett sådant beslut har också överklagats och prövats av förvaltningsrätten, och det har hållit. Det är förstås bra för oss, för vi har ju ingen praxis eftersom det här är nytt. Men nu har vi fått en vägledning i att vi har tänkt rätt.

Våldskapitalet ökar

Prognosen inför den nya lagstiftningen var att antalet ärenden om uppskjuten villkorlig frigivning kommer gå från 500 till 1 000 per år. Dessa väntas i sin tur att leda till 30 900 extra vårddygn årligen.

Hittills har den stora effekten uteblivit – arbetet med att föra in de nya rutinerna har bromsats upp av pandemin och platsbristen på landets anstalter, enligt Tina Olsson Sirén. Framöver tror hon dock att Kriminalvården kommer att landa ungefär enligt prognosen. Inte minst när det gäller misskötsamhet då hon beskriver att myndigheten får in fler intagna med utåtagerande beteende och som inte är mottagliga för återfallsförebyggande åtgärder.

– Även bland kvinnor ser vi att våldskapitalet ökar, det är yngre personer och med gängkoppling. Så vi tror att beräkningen när det rör misskötsamhet, vilket är den största delen, den kommer absolut vara kvar.