Livstid yrkas för massmordsmisstänkt iranier

Det är ett av de största målen i svensk rättshistoria. Hamid Noury, en iransk medborgare som sedan 2019 suttit häktad i Sverige, är åtalad misstänkt för brott mot folkrätten och mord begångna i Gohardashtfängelset strax utanför Teheran 1988. Rättegången mot honom i tingsrätten har pågått ända sedan augusti, men väntas avslutas i veckan.

Brotten som Hamid Noury misstänks för bör straffas med livstids fängelse, enligt målets åklagare. Den åtalade ler, så som han gjort under många andra av rättegångens cirka 90 dagar. Han antingen nickar så att hela kroppen gungar eller skakar ihärdigt på huvudet, beroende på vad målsägarbiträde Kenneth Lewis säger under sitt anförande. Ibland tar han upp en koran och håller i med slutna ögon.

Personer som själva satt i fängelset och såg sina kamrater föras till avrättningssalen där de hängdes i grupp, vissa av dem själva utsatta för tortyr, har tillsammans med familjemedlemmar till de avrättade vittnat i Stockholms tingsrätt.

"Söker sanning, inte hämnd"

Vissa av dem har färdats från andra länder för att medverka i rättegången, som för första gången ställer någon till svars för människorättsbrott begångna av den iranska diktaturen. Andra har medverkat på länk, eller rest från sina hem i Sverige, dit de flydde från förtryck.

Utanför rättssalen står Nina Toobaei med ett fotografi av sin bror hängd runt halsen. Det är tredje gången hon flyger från sitt hem i Toronto, Kanada, för att närvara under rättegången.

– Det är viktigt, eftersom Hamid Noury vet vem min bror var. Han vet mer än vi gör om vad som hände. Vi vet inte exakt när han avrättades, eller var han ligger begraven. Vi söker sanningen, inte hämnd. Avslut, säger hon.

Brodern Siamaks namn finns bland de hundratals som Hamid Noury enligt åtalet misstänks för att ha deltagit i att döda.

Tusentals dödade

Hamid Noury, som hunnit fylla 61 år under sin tid i häktet, misstänks för att ha varit delaktig i att döda hundratals personer, bland annat genom att leda dem till avrättningssalen.

Antalet politiska fångar som dödades i Iran 1988 tros däremot vara flera tusen – det exakta antalet personer som tvingades till galgarna på grund av sin politiska eller religiösa övertygelse har aldrig gått att helt bekräfta.

Rättegången har flera gånger blivit känslosam. Ofta har ljudet från demonstranterna utanför tingsrätten, där organisationen Folkets mujahedin anordnat protester mot Noury och den iranska statsapparaten under hela rättegången, hörts in i salen. Även på måndagsförmiddagen avbröts förhandlingen tillfälligt, eftersom demonstranternas slagord mot den iranska regimen sipprade in genom tingsrättens fönster.

Den politiska organisationen Folkets mujahedin är central i åtalet. Många offer dödades just på grund av att de var medlemmar i den regimkritiska organisationen, eller för att de helt enkelt inte ville ta avstånd från den. Det var just Folkets mujahedin som Irans dåvarande ayatolla, Ruhollah Khomeini, riktade sig till i sin "fatwa", den religiösa order som åklagare menar låg till grund för avrättningarna.

"De ljuger"

Rättegången har varit långdragen, och flera gånger förlängts med fler dagar. Eftersom allting ska simultantolkas tar varje anförande längre tid än vanligt. Måndagen skulle varit start för försvarets plädering, men tillägnades i stället målsägarbiträde Kenneth Lewis anförande.

Försvarets plädering väntas i stället inledas på tisdagen.

Hamid Noury har tidigare hävdat att han var föräldraledig när avrättningarna ägde rum, att han inte jobbade särskilt mycket i fängelset i fråga och att han inte ens hade en så pass hög position som han tillskrivs i åtalet.

– De ljuger allihop, har han sagt om fallets vittnen och målsägare.