ââMan tror att det Ă€r all brottslighet som ökar och att det gĂ„r Ă„t helvete, vilket inte Ă€r korrekt. De flesta av oss har fĂ„tt det tryggare och bĂ€ttre. Men sen har vi ett segment, den organiserade brottsligheten, som har en farlig och alarmerande utveckling, sĂ€ger Amir Rostami, docent i kriminolog vid Högskolan i GĂ€vle.
Valrörelsen har till stor del dominerats av frÄgan om gÀngbrottslighet och hur dödsskjutningarna ska tacklas. Det dödliga skjutvapenvÄldet gÄr mot ett dystert rekord i Är och Sverige ligger numera i topp i Europa avseende dödsskjutningar.
Men den som tittar nÀrmare pÄ de svenska vÄldstrenderna kan se att utvecklingen gÄr Ät tvÄ hÄll. Samtidigt som skjutvapenvÄldet ökat kraftigt de senaste fem Ären har Sverige pÄ lite lÀngre sikt haft en nedgÄng i övrigt grovt vÄld. Bland annat har grovt vÄld mot kvinnor och barn och alkoholrelaterat vÄld minskat.
ââDet dödliga vĂ„ldet motsvarar nu tolv avlidna per miljon invĂ„nare. Det Ă€r högsta nivĂ„ pĂ„ lĂ€nge, men fortfarande lĂ€gre Ă€n kring 1990, daÌ siffran var 14â15 avlidna, sĂ€ger Amir Rostami.
FÀrre vÄrdas för vÄld
Siffror över sjukhusvÄrdade för vÄld visar samma sak. Sedan början av 2000-talet har antalet personer som skrivs in pÄ grund av övergrepp av annan person minskat med runt 39 procent, enligt Rostami.
Samtidigt har antalet personer som behöver traumavÄrd efter stickskador ökat med 39 procent, och skottskadade med ungefÀr 200 procent.
ââMen eftersom det Ă€r en mindre del av allt vĂ„ld i samhĂ€llet sĂ„ pĂ„verkar det inte totalen sĂ„ pass mycket. Utan totalen Ă€r nedgĂ„ende, sĂ€ger Rostami.
Det Àr Àven, tvÀrtemot vad mÄnga kanske tror, ett lÀgre antal ungdomar som begÄr vÄldsbrott i dag jÀmfört med pÄ 1980- och 90-talen. Sverige har fÄtt fÀrre, men vÀrre, lagövertrÀdare, konstaterar han.
ââDet Ă€r fĂ€rre ungdomar som begĂ„r brott, men debutĂ„ldern har minskat, och de som begĂ„r vĂ„ldsbrott begĂ„r mycket allvarligare brott.
"Brottsparadox"
Rostami kallar det för den svenska brottsparadoxen.
ââVad gĂ€ller den generella brottsligheten har vi en stabil eller till och med positiv trend, men det som kan betraktas som de organiserade brotten â gĂ€nguppgörelser, skjutningar, explosioner, den finansiella kriminella ekonomin â dĂ€r har det gĂ„tt Ă„t ett negativt hĂ„ll.
Kriminologen varnar samtidigt för en kriminalpolitik enbart fokuserad pÄ skjutningarna.
ââJag sĂ€ger inte att vi inte ska fokusera pĂ„ skjutningarna, men vi mĂ„ste förstĂ„ dem i ett större sammanhang, sĂ€ger han.
Skjutningar uppstÄr till följd av konflikter inom den organiserade brottsligheten.
ââDĂ„ behöver man titta vidare pĂ„ vad de konflikterna bestĂ„r av. Det Ă€r inte bara kamp om narkotikamarknaden, det finns marknader inom den organiserade brottsligheten som genererar betydligt större brottsvinster Ă€n narkotika.
Han anser att det Àr dags att stÀlla den kriminella ekonomin i brottsbekÀmpningens centrum, och vill se en kraftig förstÀrkning av kontroll- och specialistmyndigheterna. SÄvÀl vad gÀller bedrÀgerier och bidragsbrott som arbetslivskriminalitet finns mycket kvar att göra, enligt Rostami.
Oron har ökat
Trots att de flesta svenskar inte kommer i kontakt med gÀngvÄldet har det skapat otrygghet. Det finns ocksÄ flera tragiska fall dÀr skjutningar drabbat utomstÄende.
Oron för för brottsligheten i samhÀllet har ökat kontinuerligt de senaste Ären, till nivÄer som inte setts tidigare. Före 2011 var det istÀllet allt fÀrre som oroade sig över brottsligheten i samhÀllet.
ââOron för brottslighet speglar vĂ€ldigt mycket samhĂ€llsdebatten, snarare Ă€n den faktiska brottsutvecklingen. Nu har det varit bĂ„de politiskt och medialt fokus pĂ„ brott under en lĂ€ngre tid. Politiker vet att brottslighet vĂ€cker kĂ€nslor och pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kan man kanske övertyga vĂ€ljare att rösta Ă„t ett visst hĂ„ll. Med det sagt Ă€r det Ă€ndĂ„ en allvarlig situation som vi ser, sĂ€ger Amir Rostami.