Under de tvÄ första Ären av coronapandemin hade Sverige flest bekrÀftade fall av covid-19 av de nordiska lÀnderna. I slutet av det tredje kvartalet 2021 hade Sverige cirka 11 000 bekrÀftade fall av covid-19 per 100 000 invÄnare, följt av Danmark med 6 ooo. I Finland var motsvarande antal 2 500, vilket Àr lÀgst i Norden, visar en ny rapport framtagen av statistikmyndigheterna i Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island.
Enligt rapporten var Danmark absolut flitigast nÀr det gÀller att testa befolkningen, medan Sverige ligger i botten. Det kan betyda att vi skulle legat Ànnu högre i antalet smittade om vi hade testat lika mycket som Danmark, enligt rapporten.
"Inte förvÄnande"
Sverige ligger i topp Àven nÀr det gÀller antalet döda i covid-19. I slutet av tredje kvartalet 2021 hade 140 personer per 100 000 invÄnare i Sverige dött med covid-19. NÀrmast efter ligger Danmark med 45 döda per 100 000. Island hade det lÀgsta antalet med 9 döda per 100 000 invÄnare.
ââDet hĂ€r bekrĂ€ftar att Sverige har varit hĂ„rdare drabbat, nĂ„got som vi visste om redan tidigare. Siffrorna Ă€r dĂ€rför inte förvĂ„nande, sĂ€ger Ali Mirazimi, adjungerad professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet i Solna.
ââVi vet att ett högt antal smittade ocksĂ„ ger ett högt antal döda, sĂ€ger han.
Mer frivillighet
Enligt rapporten kan det finnas skillnader i hur dödsfallen registrerats och vilka dödsorsaker som angetts. Ali Mirazimi tror dock inte att den stora skillnaden mellan de nordiska lÀnderna kan förklaras med att man valt olika sÀtt att rapportera antalet smittade och döda.
ââNej, de nordiska lĂ€nderna har liknande sjukvĂ„rdssystem. Ăven om vi inte gör exakt likadant Ă€r det inte sĂ„ stora skillnader i hur man rapporterar, sĂ€ger han.
Sverige har ocksÄ haft en snÀllare strategi utan hÄrda nedstÀngningar och med mer frivillighet Àn de andra nordiska lÀnderna. Testningen har i huvudsak skett i de grupper dÀr den gör mest nytta för att minska sjukligheten och smittspridningen.
ââDet Ă€r Ă€nnu svĂ„rare att vĂ€rdera vad i Sveriges strategi som har varit sĂ€mre eller bĂ€ttre Ă€n de andra nordiska lĂ€ndernas. Bland annat diskuteras konsekvenserna av skolstĂ€ngningar pĂ„ barns lĂ„ngsiktiga hĂ€lsa, sĂ€ger Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet.
ââDet finns inte heller nĂ„got absolut svar pĂ„ vilken nivĂ„ av testning som Ă€r bĂ€st, det vill sĂ€ga vad som gör störst nytta till en rimlig kostnad, sĂ€ger han.
Andra faktorer
Det finns ocksÄ en rad andra faktorer som ocksÄ kan ha bidragit till att Sverige sticker ut i statistiken över smittade och döda.
ââUnder den första pandemivĂ„gen hade Sverige troligen ett större inflöde av resenĂ€rer som hade varit pĂ„ sportlov Ă€n de andra lĂ€nderna, sĂ€ger han.
Jan Albert tycker att siffrorna över dödsfall bör tolkas försiktigt.
ââAtt Ă€ven titta pĂ„ överdödligheten ger en kompletterande bild. DĂ€r ligger Sverige inte alls dĂ„ligt till om man ser till hela perioden 2020â2021.