GĂ„rden pĂ„ Gotlands absoluta sydspets ligger nedsĂ€nkt âsom i en kupad handâ, som Lars Johansson uttrycker det, i det karga hedlandskapet. DĂ€r de böljande fĂ€lten tar slut breder havet ut sig.
HÀr bor han och HÄkan Mattsson tillsammans sedan 2008.
ââ LĂ€get skyddar en hel del mot vinden som annars Ă€r stĂ€ndigt nĂ€rvarande pĂ„ en ö. De visste vad de gjorde nĂ€r de placerade hus förr i tiden, sĂ€ger Lars.
SjÀlvförsörjande
Placeringen gör ocksÄ att marken runt omkring Àr aningen bördigare. Ett 300 kvadratmeter stort grönsaksland en bit frÄn huset förser paret med bland annat zucchini, morötter, grönkÄl, bönor, potatis, tomater och jordÀrtskockor.
ââ Vi strĂ€var efter att bli sĂ„ sjĂ€lvförsörjande som det gĂ„r. Men det Ă€r inte allt som trivs i torkan, sĂ€ger Lars.
Han Ă€r landskapsarkitekt och prefekt pĂ„ Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala, dĂ€r han Ă€r chef för institutionen för stad och land. Ăven om Lars har proffskunskaper Ă€r kökstrĂ€dgĂ„rden ett gemensamt projekt för paret.
ââ Vi hade inga direkta tankar om hur vi ville ha det vare sig i huset eller i trĂ€dgĂ„rden. âLĂ„t det ta tidâ â det Ă€r lite av vĂ„rt motto, sĂ€ger HĂ„kan.
I förvandling
BÄde hus och trÀdgÄrd har successivt förvandlats.
ââ Platsen kommer aldrig att bli klar â det Ă€r inte heller vĂ„r ambition, sĂ€ger HĂ„kan.
DÄ Àr arbetsfördelningen mer given. Lars Àr med sitt kunnande praktikern som gillar att grÀva och plantera. HÄkan stÄr för slutfinish och detaljer.
ââ HĂ„kan Ă€r duktig pĂ„ att se det vackra. Jag Ă€r mer av en grĂ€vare och grönsaksodlare, sĂ€ger Lars.
ââ Jag har alltid dragits till fina miljöer och de Ă€r viktiga att omge sig med â bĂ„de inne och ute, sĂ€ger HĂ„kan.
Har en dröm
HÄkan arbetar som terapeut och har precis genomgÄtt en masterutbildning i kreativt skrivande. Han drömmer om att driva nÄgon form av skapande verksamhet pÄ gÄrden. Kanske öppna en skrivar-retreat dÀr mÀnniskor kan fÄ fart pÄ kreativiteten i den rofyllda miljön. Han anvÀnder sig ofta av trÀdgÄrden som en metafor och ett pedagogiskt grepp i sitt arbete.
ââ NĂ€r jag jobbar med parrelationer pratar jag mycket om den gemensamma trĂ€dgĂ„rden som en symbol för förhĂ„llandet, sĂ€ger HĂ„kan.
Samtalen med klienterna kan röra sig kring olika frĂ„gestĂ€llningar: Hur Ă€r det i vĂ„r trĂ€dgĂ„rd? Vad vĂ€xer det dĂ€r? Vad Ă€r det som gör att vi vill gĂ„ ut i trĂ€dgĂ„rden tillsammans â eller inte?
ââ Det blir en fin och tydlig bild som mĂ„nga kan relatera till.
De flyttade in för ett drygt Ärtionde sedan och har renoverat huset i en varsam takt. Plastmattor, vÀvtapeter och annan 1980-talsinredning har skalats av och det gamla kalkstenshuset har fÄtt tillbaka mycket av sin ursprungliga charm.
ââ Huset Ă€r stort nog för att vĂ„ra respektive familjer kan samlas hĂ€r. Det Ă€r viktigt. Vi har bĂ„da barn och barnbarn som vi vill kunna vĂ€lkomna hit, sĂ€ger HĂ„kan Mattsson.
TrÀd och hÀckar
NÀr de tog sig an trÀdgÄrden började de med det som tar tid pÄ sig att vÀxa: trÀd och större hÀckar. Sedan behövde de en matplats i anslutning till köket.
ââ HĂ€r var det bara grĂ€smatta tidigare. NĂ€r vi öppnade upp till köket blev det naturligt att grĂ€va ut en uteplats, sĂ€ger Lars Johansson och visar var den fylldes med grus och hur en stenmur byggdes av spillmaterial som dök upp i grĂ€varbetet.
Runt om vÀxer kaprifol, timjan, lavendel, jÀtteverbena och kÀrleksört. HÀr och var finns ett vackert blickfÄng i form av ett fÄgelbad, en jÀrnurna eller en liten skulptur.
ââ Jag gillar att skapa rum för alla typer av upplevelser. Möten, prat och lek. Det Ă€r inte sĂ„ noga med att ett projekt dras igĂ„ng utan att bli helt klart eller om vĂ„r hundvalp Fidel stökar runt hĂ€r, sĂ€ger Lars.
HÄkan, som instÀmt hela tiden, ser plötsligt bekymrad ut.
ââ DĂ€r Ă€r Lars mer avslappnad. Jag har svĂ„rt att se pĂ„ nĂ€r Fidel grĂ€ver en stor grop i rabatten.
ââ Ja, dĂ€r Ă€r vi olika. För mig Ă€r det inte hela vĂ€rlden. Jag försöker jobba med naturen hela tiden.
Torr miljö
Det innebÀr bland annat att ta hÀnsyn till att klimatet Àr extremt torrt och jorden karg. De planerar att plantera fler större trÀd som klarar de förhÄllandena. Perenner och kryddor Àr valda med tanke pÄ att de inte ska behöva sÄ mycket vatten samt passa in i landskapet.
ââ Jag gillar ocksĂ„ det storskaliga och lĂ„ter hellre en perenn fylla en hel odlingsbĂ€dd, sĂ€ger Lars.
Han gör en gest mot ett stort bestÄnd av kÀrleksört. Intill frodas en salvia och i de silvriga bladen surrar bin och fjÀrilar i hettan.
ââ Det Ă€r en sĂ„dan dĂ€r krukkrydda frĂ„n Ica som vi petade ned i jorden. Den runda formen beror pĂ„ att vi har satt ett hönsnĂ€t undertill som skydd mot kaninerna, som Ă€ter det de nĂ„r, sĂ€ger Lars.
Ytterligare ett exempel pÄ hur trÀdgÄrden infogas i naturen.