Fejkade djurnyheter i coronasmittans spÄr

Det simmade inga delfiner i Venedigs kanaler. Och fulla elefanter har inte rumlat runt i Kina. Fejkade djurnyheter har spridits av tusentals i coronavirusets spĂ„r. Ofarliga glĂ€djespridare kan tyckas – men de kan ocksĂ„ ha omvĂ€nd effekt.

Miljontals turister besöker Greklands öar varje Är. Men coronaviruset har satt stopp för det, bland annat pÄ Kreta dÀr bilden Àr tagen. Arkivbild.

Miljontals turister besöker Greklands öar varje Är. Men coronaviruset har satt stopp för det, bland annat pÄ Kreta dÀr bilden Àr tagen. Arkivbild.

Foto: Philipp Laage/AP/TT

Ekonomi, nÀringsliv & finans2020-03-25 06:36

Gator ligger öde, stĂ€der har stĂ€ngt och hela vĂ€rlden stĂ„r handfallen inför coronapandemin. Men sĂ„ kommer plötsligt en nyhet som muntrar upp – en liten strimma glĂ€dje i ett annars kompakt mörker.

Delfiner och svanar har siktats i Venedigs kanaler! Och en grupp elefanter har blivit fulla pÄ majsvin och flanerat genom en by i den kinesiska Yunnanprovinsen innan de slocknat i en trÀdgÄrd.

Rapporterna om vilda djur som vĂ„gar sig fram nĂ€r samhĂ€llen töms pĂ„ folk har blivit virala. Delats av hundratusentals och skapat rubriker i nyhetsmedier, Ă€ven i Sverige. Se hĂ€r – nĂ„got positivt med pandemin: djur kan röra sig fritt i mĂ€nniskornas vĂ€rld.

Problemet Àr bara att det inte Àr sant.

FrÄn Sardinien

Videon som pĂ„stods visa delfiner i Venedig var i sjĂ€lva verket inspelad i en hamn pĂ„ Sardinien, mĂ„nga mĂ„nga mil bort. Och svanarna finns som vanligt i kanalerna vid Burano som ligger 45 minuter med bĂ„t frĂ„n Venedig – dĂ€r bilderna ocksĂ„ Ă€r tagna. Var bilderna pĂ„ de till synes utslagna elefanterna kommer frĂ„n har ingen lyckats utröna, men kinesiska medier har slagit hĂ„l pĂ„ pĂ„stĂ„endet att de har supit sig redlösa pĂ„ majsvin i Yunnanprovinsen (Ă€ven om elefanter tidigare har siktats i den utpekade byn).

Falska nyheter och desinformation sprids till synes lika snabbt som viruset. Omkring hÀlften av den amerikanska befolkningen har stött pÄ minst en fabricerad "nyhet" om pandemin, enligt en undersökning gjord av Pew Research Center.

"Jag tror att vi alla kĂ€nner ett stort behov av goda nyheter just nu och djurhistorier brukar förgylla tillvaron. Vi har aldrig som lĂ€sare och tittare granskat berĂ€ttelser om djur sĂ€rskilt noga tidigare sĂ„ det gör vi inte nu heller. Det Ă€r underhĂ„llning, bortkoppling och i de hĂ€r fallen ett hopp om en ljusning", skriver Åsa Larsson, redaktör och en av grundarna till KĂ€llkritikbyrĂ„n, i en kommentar till TT.

Och en glad nyhet om att delfiner trivs i Venedigs tomma kanaler kanske inte kÀnns direkt skadlig? Men Àven den typen av fel riskerar att undergrÀva mediernas trovÀrdighet.

Gröper ur

"Om medier inte kollar upp det de sĂ€nder ut sĂ„ finns det ju risk för att det slinker med felaktigheter och sĂ„dant gröper ur förtroendet i lĂ€ngden. Jag tror att det har mindre pĂ„verkan nĂ€r det Ă€r mindre allvarliga nyheter, men det kan ju fĂ„ folk att undra vad som mer blir fel i rapporteringen", skriver Åsa Larsson.

Att sprida fejkade "feel good"-historier i tider av kris nÀr alla Àr mer sÄrbara kan göra mÀnniskor mindre tillitsfulla, enligt Erin Vogel som forskar i socialpsykologi vid Stanford University.

– Att upptĂ€cka att goda nyheter inte Ă€r sanna kan vara mer skadligt för moralen Ă€n att inte höra om dem överhuvudtaget, sĂ€ger hon till National Geographic som har gjort en genomgĂ„ng av de fejkade djurnyheterna.

Fakta: SÄ tÀnker du kÀllkritiskt

Fundera över:

Är det rimligt? Vem tjĂ€nar pĂ„ att jag delar detta? Skilj pĂ„ Ă„sikter och fakta.

Ta reda pÄ mer:

Var kÀllkritisk. LÀs hela artikeln innan du delar. Bemöt rykten om du kan.

Bidra inte till polarisering:

Bemöt din motstÄndares bÀsta argument. Inse att komplexa frÄgor sÀllan har enkla svar.

KĂ€lla: MSB.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!