Avlidna placeras i kylcontainrar

I sviterna av coronapandemin har Stockholms ordinarie bÄrhus blivit fulla. Nu har man börjat anvÀnda nya bÄrhus och containrar runt om i Stockholm. Ett problem Àr att anhöriga avvaktar med att hÄlla begravningar.
–En kropp som fĂ„r ligga för lĂ€nge blir i vĂ€ldigt dĂ„ligt skick, sĂ€ger Jan Olov Andersson, vd för Sveriges kyrkogĂ„rds- och krematorieförbund.

Att fler dör i covid-19 gör att bÄrhusens platser mÄste utökas. Arkivbild.

Att fler dör i covid-19 gör att bÄrhusens platser mÄste utökas. Arkivbild.

Foto:

HÀlsa och sjukvÄrd2020-04-21 21:10

Containrar vid sjukhusen och ett helt nytt bÄrhus i GlobenomrÄdet. Det har Region Stockholm tagit till för att hantera det ökade antalet avlidna i och med coronaviruset.

– Det stĂ€mmer att man nyttjar andra möjligheter. Man Ă€r tvungen att nyttja andra lokaliteter utöver de normala bĂ„rhusen, sĂ€ger Jan Olov Andersson, vd för Sveriges kyrkogĂ„rds- och krematorieförbund.

Sammanlagt har 1 022 personer med bekrĂ€ftat covid-19 avlidit i Region Stockholm. Detta sedan ytterligare 78 dödsfall rapporterades pĂ„ tisdagen.

Vill undvika ishallar

Regionen har nu 2 143 platser i systemet. I slutet av mars var det runt 1 100 platser. Att platserna har kunnat utökas gör att regionen kanske inte behöver placera avlidna i ishallar.

– Vi har diskuterat alternativet att anvĂ€nda ishallar och det Ă€r plan b. Vi vill inte hamna i en situation dĂ€r vi helt plötsligt har fullt pĂ„ vĂ„ra ordinarie platser och sĂ„ har vi ingenstans att hantera den avlidne, Joakim Jarnryd, ansvarig för hanteringen av avlidna i Region Stockholm.

Förhoppningen Àr att aldrig behöva anvÀnda ishallar som bÄrhus.

– Som det ser ut nu sĂ„ tror jag att vi ska slippa det. Vi har till exempel i dag ett inflöde pĂ„ 68 avlidna och utflöde pĂ„ 78 sĂ„ det gĂ„r Ă„t rĂ€tt hĂ„ll.

Uppmanar anhöriga att följa lagen

Det finns tvÄ saker som kan försvÄra hanteringen av avlidna i StockholmsomrÄdet. Den ena Àr om antalet avlidna ökar markant, det finns i dag runt 500 platser tillgÀngliga. Den andra Àr om anhöriga till den avlidna inte följer begravningslagen som sÀger att man har 30 dagar pÄ sig att gravsÀtta kroppen eller genomföra kremering.

– Vi har förstĂ„else för att det inte kĂ€nns sĂ„ bra att ha en begravning i de hĂ€r tiderna dĂ€r man ska ha social distans. Vi ber vĂ€ldigt vördnadsfullt att man tar hand om den avlidne och sĂ„ har man en ceremoni senare, sĂ€ger Joakim Jarnryd.

Enligt Jan Olov Andersson finns det Àven en etisk aspekt av att hÀmta sina anhöriga frÄn bÄrhus.

– En kropp som fĂ„r ligga för lĂ€nge blir i vĂ€ldigt dĂ„ligt skick, dĂ„ blir det inte en etisk hantering.

Fakta: Det hÀr hÀnder efter ett dödsfall

GravsÀttning eller kremering mÄste enligt lag ske inom en mÄnad frÄn dödsfallet.

Dödsfallet mÄste meddelas myndigheterna inom nÄgra dagar och sker genom att lÀkare som konstaterar dödsfallet sÀnder ett dödsbevis till folkbokföringen.

Efter att en person har dött bör de anhöriga kontakta en begravningsbyrÄ som hjÀlper till att anordna begravningen.

Alla som Àr folkbokförda i Sverige betalar en obligatorisk begravningsavgift via sin skattsedel. Avgiften tÀcker en del av de kostnader som uppkommer i samband med ett dödsfall, som till exempel kostnaden för en gravplats, gravsÀttning och kremering.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!