VÄra hus blir överhettade i vÀrmeböljan

Har din lÀgenhet förvandlats till en bastu? Det kan bero pÄ att svenska hus inte Àr byggda för varma somrar. För vissa personer Àr hettan direkt farlig.

En varm lÀgenhet kan bli hÀlsofarlig. Arkivbild.

En varm lÀgenhet kan bli hÀlsofarlig. Arkivbild.

Foto: Hasse Holmberg/TT

Klimat2024-06-02 06:58

VÀrmeböljor kommer att bli vanligare och mer intensiva till följd av klimatförÀndringen. Redan nu har det fÄtt FolkhÀlsomyndigheten att för första gÄngen pÄ nÀstan tvÄ Ärtionden Àndra sina rekommendationer för inomhustemperatur.

PĂ„ sommaren bör det högst vara 26 grader varmt inne, enligt ett av rĂ„den och rekommendationerna som riktar sig till kommuner och verksamhetsutövare, exempelvis inom Ă€ldreomsorg. RiktvĂ€rdet gĂ€ller dygnet runt för kĂ€nsliga grupper – personer med kroniska sjukdomar eller funktionsnedsĂ€ttning samt Ă€ldre och smĂ„ barn – medan en nĂ„got högre temperatur kan vara acceptabel dagtid för övriga.

– VĂ€rme Ă€r en större hĂ€lsorisk Ă€n vad man insett tidigare och blir ett vanligare problem med klimatförĂ€ndringen, sĂ€ger Ylva Eriksson, utredare pĂ„ FolkhĂ€lsomyndigheten.

HĂ€lsorisker

Den mesta befintliga forskningen kring hur hÀlsan pÄverkas av vÀrme bygger pÄ vilken temperatur som rÄder utomhus, inte inomhus.

– Men efter granskning av studier och diskussioner med forskare har vi landat i att 26 grader Ă€r den mest lĂ€mpliga nivĂ„n, sĂ€ger Eriksson.

– HĂ€lsorisker som kan uppstĂ„ om man utsĂ€tts för vĂ€rme under lĂ„ng tid Ă€r allt frĂ„n milda symtom som utmattning, uttorkning och huvudvĂ€rk till allvarliga tillstĂ„nd som vĂ€rmeslag och hjĂ€rtinfarkt.

För att öka kunskapen om hur mÀnniskor mÄr vid vÀrmeexponering inomhus inleds nu ett forskningsprojekt som ska pÄgÄ under fyra somrar. Boende i flera stÀder ska rapportera in hÀlsodata, inomhustemperatur och hur de bor.

– Problemet Ă€r att man i nulĂ€get inte riktigt vet vid vilka inomhustemperaturer som folk börjar mĂ„ dĂ„ligt, sĂ€ger Mare Löhmus Sundström, projektansvarig och docent vid Institutet för miljömedicin pĂ„ Karolinska institutet.

HĂ€nger hemma

Svenskar sÀgs tillbringa 90 procent av sin tid inomhus. Men husen Àr frÀmst byggda för att klara kalla vintrar, inte varma somrar. För sÄrbara grupper kan bostaden bli farlig vid höga temperaturer, enligt Löhmus Sundström.

– Allt Ă€ldre, kanske allt sjukare, mĂ€nniskor bor ensamma i lĂ€genheter dĂ€r det inte finns övervakning eller luftkonditionering.

Det Àr svÄrt att sÀga exakt vilken bostadstyp som riskerar att bli hÀlsofarlig, enligt Mare Löhmus Sundström.

– Men det finns stor risk att en liten lĂ€genhet med stora fönster som ligger högst upp i ett högt hus blir överhettad. En bra lösning Ă€r att sĂ€tta upp solskydd men Ă€ven att stĂ€nga fönster och dörrar nĂ€r det Ă€r varmare ute Ă€n inne.

Fakta: PÄverkar folkhÀlsan

VÀrmeböljorna kommer att bli kraftigare och lÀngre i samband med klimatförÀndringen. Det Àr den klimateffekt som vÀntas fÄ störst pÄverkan pÄ den svenska folkhÀlsan. Under vÀrmeböljan 2018 ökade exempelvis dödligheten bland Sveriges befolkning jÀmfört med tidigare somrar.

MÀnniskor pÄverkas olika och konsekvenserna kan vara bÄde psykiska och fysiska.

SÀrskilt kÀnsliga grupper Àr Àldre, personer med vissa kroniska sjukdomar eller som tar vissa mediciner och ensamboende med funktionsnedsÀttning. De akuta hÀlsoeffekterna inkluderar bland annat vÀrmeslag, stroke, hjÀrtinfarkt och lungbesvÀr.

KÀlla: Nationella expertrÄdet för klimatanpassning

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!